Internationalisering ur ett skolledarperspektiv – “Det blir viktigt när det är på riktigt!”

Stina Hultén, rektor på Gränbyskolan i Uppsala.
Stina Hultén, rektor på Gränbyskolan i Uppsala

Emelie Hahn, eTwinningambassdör och lärare på Gränbyskolan, intervjuar Stina Hultén, rektor på Gränbyskolan och Liljeforsskolan i Uppsala. Gränbyskolan är en skola som fått utmärkelsen eTwinning School

Världen har aldrig varit närmre och med teknikens utveckling och den ökade digitaliseringen finns möjligheter att ta in världen i klassrummet, och att ta ut klassrummet i världen utan att fysiskt förflytta sig. Genom digitala samarbetsytor som eTwinning finns möjligheter att samarbeta med skolor i Sverige och i andra länder i gemensamma projekt. Men, hur lyckas man som skola för att få det internationella perspektivet att bli en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete och inte någonting som görs “vid sidan av?

En framgångsfaktor är att ha en skolledare som är med på tåget och ser möjligheterna och vinsterna med att arbeta med internationella projekt – för eleverna, för personalen och för skolan.

Från vänster: Emelie Hahn, lärare och Stina Hultén, rektor, Gränbyskolan
Från vänster. Emelie Hahn, lärare och eTwinningambassadör, Stina Hultén, rektor, Gränbyskolan och Liljeforsskolan i Uppsala

I mitt första blogginlägg som eTwinning-ambassadör har jag därför valt att intervjua min rektor, Stina Hultén (rektor på Gränbyskolan och Liljeforsskolan i Uppsala) som ser internationella projekt och ett internationellt perspektiv på undervisningen som ett framgångsrecept. Gränbyskolan utsågs i början av läsåret som en av fyra skolor i Sverige till officiell eTwinningskola, och har i dagsläget två eTwinningprojekt; det ena vann i höstas utmärkelsen “Europeisk kvalitetsutmärkelse i språkundervisning/The European Language Label”, och det andra är en del av skolans tvååriga Erasmusprojekt How diversity makes us one! där vi samarbetar med skolor i Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Italien och Grekland och som pågår 2018–2020.

Vi sitter ner en eftermiddag för att prata om internationella projekt och internationalisering som en del av skolans uppdrag.

  • I Lgr11 (s. 8) står det följande om internationalisering i skolan; “Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.” Hur ser du på den formuleringen – dess innebörd och betydelse

“Jag tänker att det är ett demokratiarbete. Eleverna ska känna att de är en del av världen, inte en egen liten ö här i Sverige. Globaliseringen gör att världen är väldigt nära; med digitalisering, med tidningar och genom klimatförändringarna som inte har några världs- eller landsgränser. Det är viktigt att skapa en förståelse för att vi hör ihop, allihop på vårt jordklot utifrån olika perspektiv.

På skolan har vi ett mål i verksamhetsplanen kring att arbeta med autentiska mottagare och uppgifter i alla ämnen. Det kan vara ett sätt att få in internationella projekt i undervisningen. Det kan också avgöras av hur skicklig läraren är på att utforma uppgifter som gör att eleverna känner att de är autentiska med omvärlden. Det kan göras i alla ämnen och det kan man ha i åtanke i planeringsstadiet av lektionsupplägget och innan man utformar uppgifter och övningar. Det är något som man också kan samarbeta med i utvecklingsgrupperna (ämnesgrupper). På skolan har vi många olika grupper som arbetar skolövergripande. Det är ett sätt att få stöttning i arbetet.

Alla i de olika grupperna har olika perspektiv utifrån olika uppdrag och kan då hjälpa och stötta varandra (t.ex. utvecklingsgrupper, IKT-gruppen och elevhälsoteamet). Allas kunskaper blandas då till en gemensam kaka där alla kan bidra med olika ingredienser och arbetet blir inte enskilda tårtbitar utan sammanhang, som inte hör ihop – utan någonting vi skapar gemensamt. Vi har också tid för samplanering där vi kan stötta och hjälpa varandra. Det kan vara svårt att resa ofta, men med digitaliseringen behöver man inte fysiskt resa för att samarbeta i internationella projekt. Eftersom IKT-kunskaper är en förutsättning har vi i IKT-gruppen kartlagt behoven så att alla kan få stöttning och utvecklas utifrån sina behov och önskemål”.

  • Under “rektors ansvar” står det bland annat att “skolans internationella kontakter utvecklas”. Vilka satsningar har gjorts på Gränbyskolan?

“Vi har satsat på Kuben, då vi deltar i Raoul Wallenbergs Academys Kubprogrammet det här läsåret med en samarbetsskola i Madrid. En annan satsning är Erasmusprojektet How diversity makes us one!. Jag som rektor försöker peppa lärare och andra att söka pengar, att åka på resor utomlands, och att skapa kontakter. En lärare på skolan är skolambassadör för EU och jag var själv i Bryssel nyligen genom denna satsning och fick då lära mig mer om EU:s arbete, samt träffa olika personer med olika uppdrag i Kommissionen och Parlamentet. Jag valde att satsa på Skolambassadör för EU eftersom kunskaperna kring EU generellt sett är låg, inte bara i skolan utan i hela samhället. Det är viktigt att skapa engagemang, då EU påverkar oss väldigt mycket. Det är en viktig satsning för att sprida kunskaperna vidare i kollegiet – att ta kunskaperna till en ny nivå.

Jag är nu också med i ett nätverk och blir bjuden på nätverksträffar i och med ambassadörskapet. Jag som chef pushar för internationella utbyten och kurser, medan andra kanske bromsar. Jag har en positiv inställning och vill att man ska få kompetensutveckling. Rektors ansvar handlar om att ge förutsättningar och om att utmana, samt att följa upp och driva utvecklingsarbetet på skolan. Det kanske inte är jag som gör allt, men jag som rektor har det här förhållningssättet och det övergripande ansvaret.”

  • Hur ser du på eTwinning som samarbetsplattform och arena för internationella samarbetsprojekt?

“Det är en bra yta för att hitta samarbetspartners inom sitt ämne med samma intresse, eller kring något specifikt tema som man vill samarbeta kring, utomlands eller i Sverige. Då kan man bredda arbetet men också få andra infallsvinklar från de man samarbetar med, från elever och lärare i andra länder. Det kan skapas intressanta lektionsplaneringar och upplägg, samt ge mervärde när man med sina elever tittar på uppgifterna som eleverna i samarbetsländerna gjort och få inspiration. Det är en jättebra plattform för det. Det är också en bra yta då det finns många möjligheter till utbildning och fortbildning. Alla kanske inte kan ha koll på det, men att det kan vara ett uppdrag för någon på skolan att bedriva omvärldsbevakning. Hos oss faller det på eTwinningambassadören som skickar till respektive utvecklingsgruppsledare när det kommer något seminarium eller kurs som passar för ämnet i fråga. eTwinning är en bra plattform för både samarbeten och kompetensutveckling – för inspiration.”

  • Vilka vinster kan du se med att arbeta med internationella projekt på skolan och i undervisningen? Vad ger det eleverna, personalen och skolan?

“Med eleverna så har det skapat mer engagemang och de känner att det blir mer viktigt och på riktigt. Med eTwinning, Erasmus och Kuben blir det mer verkligt och de tycker att det är väldigt roligt att ha kontakt med elever från andra länder. Exempelvis i tyskan där eleverna arbetar med en partnerskola i Tyskland är det fantastiskt att se hur de tycker att det är roligt och utvecklas.

För personalen och skolan är det viktigt att ha saker som skapar en vi-känsla, att vi på skolan gemensamt arbetar med något, och det också engagemang hos personalen. När vi haft utbyten har många varit med och bidragit och bjudit på sig själva och sina ämnen. Det har varit fantastiskt och det skapade en stolthet. När vi hade Erasmusbesök från våra fem partnerskolor i februari, var de jättenöjda och sade att det var den bästa utbytesvecka de varit på.  Utöver en stolthet blev det ett gemensamt övergripande arbete. Veckan var fantastisk rolig.”

  • Vilka är de tre viktigaste aspekterna som eleverna, personalen och skolan får ut av att arbeta med internationella projekt/ och kontakter? Varför anser du att de är viktigast?

“Den allra viktigaste aspekten som jag tänker på är vårt huvuduppdrag; att eleverna ska ha ökad måluppfyllelse, vilket de får av ökad motivation och engagemang och det finns mycket forskning som visar på att dessa faktorer leder till att man lär sig mer. Den andra är att det är ett skolövergripande arbete – något som vår skola står för; en gemensam stolthet samt en gemenskap. Även engagemang på skolan i stort och hos all personal, inte enbart hos lärare. Alla vet vad vi gemensamt står för.  Det tredje är skolans demokratiuppdrag som är lika viktigt om inte viktigare än måluppfyllelsen. Vi ska skapa demokratiska medborgare som ska vara i den här världen och just nu blåser läskiga vindar i Europa. Jag kan inte se något viktigare eller mer betydelsefullt arbete än att skapa en bättre värld genom våra elever”.

  • Vilka anser du är framgångsfaktorerna för att få till ett framgångsrikt utvecklingsarbete där internationella projekt/ och internationalisering genomsyrar verksamheten i skolan? Vilka förutsättningar behövs för att göra det möjligt?

“En framgångsfaktor är att alla inte behöver vara med och driva allt. Då kan det bli för många kockar, utan att det är en eller några få som driver olika projekt som de sprider och öppnar för de som vill vara med. Det är roligt att se att allt fler vill vara med på Gränbyskolan, att det sprids.”

  • Vilka tips kan du ge till skolledare och lärare som vill komma igång med att arbeta med internationella projekt i undervisningen (som utvecklingsarbete) och inte vet hur de ska börja?

“Just med skolledare tänker jag att man måste hitta några lärare eller annan personal på skolan som kan vara projektledare, så att några har huvudansvaret. Detta då man som skolledare inte har så mycket tid att lägga på detta som man behöver. Så, hitta några som vill och är taggade och försök ge dem så mycket förutsättningar som du kan. Implementera arbetet och vilka som ansvarar på skolan så att alla vet vem eller vilka som ansvarar för och leder arbetet. Det är också viktigt att ge de ansvariga möjligheter till fortbildning och att gå på nätverksträffar så att de kan bli experter inom området. De skapar sedan subgrupper med olika projekt. Det har vi implementerat på skolan på ett bra sätt, och alla som vill har fått möjlighet att vara med i våra olika projektgrupper. Andra kan sedan lockas av gruppernas arbete och vilja vara med och bidra, vilket skapar en spridningseffekt. Även om inte alla är med i någon grupp, skapar det ringar på vattnet, de andra känner ändå dyningarna. Vissa kan gå in i uppgifter och teman som passar deras ämnen, även om de inte är med i gruppens arbete hela projekttiden.

Samplanering är viktigt. Kanske finns det lärare som tänker att det är något annat, något extra. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om att göra något extra, utöver den ordinarie undervisningen, utan att kanske göra det man alltid gjort på ett annat sätt, som också ger mervärde.”

  • Varför tror du att det finns skolledare och lärare som tvekar och ännu inte kommit igång? Vad skulle du vilja säga till dem?

Det kommer hela tiden så mycket som skolan ska göra vilket kan kännas betungande, som hållbar utveckling, digitalisering, hur många saker som helst. Tittar man på allt som enskilda saker kanske man blir rädd och inte gör något. Eller så kanske man väljer att satsa på en sak. Eller så gör man som vi gjort, att försöka se det som en hel kaka, en helhet i KASAM (Känsla av sammanhang). Det är egentligen inte enskilda saker, utan allt hänger ihop.  Allt tillsammans ger KASAM för eleverna.

Tillgängliga lärmiljöer handlar om internationalisering och det handlar om digitalisering – det är ett. Man får försöka få ihop det.

Skolledare är pressade och har mycket att göra, men det handlar om hur man kan implementera det till sin personal. Det är ett tillgänglighetsarbete som pågår hela tiden. En del förstår det direkt och för en del kan det ta flera år att förstå. Det kan också handla om förutsättningar. Man kanske inte har digitala förutsättningar eller förutsättningar att skicka personal på utbildningar och nätverkande, kanske på grund av ekonomin. Det kan också vara svårt att söka pengar, då ansökningarna kan vara krävande. Har man då inte någon lärare som har skrivit sådana ansökningar förut så kan det vara svårt. Har man skrivit eller känner andra som gjort det kan man ta hjälp. Är man i starten, behöver man nog hjälp av någon med erfarenhet. Då kan det vara bra att hitta en skola med erfarenhet, som kan hjälpa till. Har man inga pengar kan man alltid hitta pengar på något sätt.

Och det är ju däremot lätt att komma igång med eTwinning och starta samarbeten. Det krävs inga tidskrävande ansökningar och det finns även onlineguide för nybörjare och färdiga projektkit som man kan använda. Det är smidigt att komma igång och hitta projektpartners för kortare eller längre projekt och samarbeten.

Det kanske också handlar om mod. Människan är av naturen rädd för nya saker och det är heller inget konstigt. Det är så vi fungerar. Det kan vara tryggt att köra på som man alltid gjort. Man kanske tycker att det fungerar ganska bra och då är det inget fel med det. Men man behöver inte göra något helt nytt, utan på ett annat sätt. Att man bakar in internationaliseringen i det som redan görs så att det blir en liten förändring, men man behöver inte göra något helt nytt, vilket en del kanske tror. En del kanske också tror att man släpper eleverna helt fria, utan ramar eller struktur, men man måste nästan ha ännu tydligare ramar och struktur för att det ska fungera. Det är viktigt att man är en tydlig ledare i klassrummet.

  • Vilka erfarenheter har du av internationalisering i skolan (utöver de projekt som pågår på Gränbyskolan nu)

“Jag har jobbat på en skola i Tanzania, så jag har erfarenhet av att ha jobbat på en skola i ett annat land. Jag skrev min masteruppsats i pedagogiskt ledarskap samtidigt som jag jobbade där. Jag undervisade i engelska och det var väldigt lärorikt eftersom det var helt annorlunda. Det kan jag tänka tillbaka på när jag möter elever från andra länder – vad de har mött. Det har gett mig mycket erfarenhet och jag har tagit med mig mycket därifrån. I Sverige kan vi vara ganska allvarliga, men i Tanzania är det mer “Hakuna Matata”, kanske för mycket eller väldigt för mycket ibland. Men det lär man sig också mycket av. Ofta kanske det inte blir som man tänkt sig i skolan och då kan man ibland försöka tänka “Hakuna Matata”.

När jag arbetade på gymnasiet hade vi också ett Erasmusprojekt med en skola i Portugal. Det var inte jag som skrev ansökan, men jag var delaktig i projektet så jag vet hur sådana projekt fungerar sedan tidigare.

Jag tycker att det är så himla roligt att se elevernas engagemang, hur det lyser i deras ögon. Att de tycker att det som de får vara med om, i och med projekten, är så roligt. Elever som kanske misslyckats med det vanliga skolarbetet lever upp och visar andra sidor som vi inte sett, exempelvis under Erasmusveckan då våra partnerskolor var hos oss. Flera levde då upp, tog stort ansvar och fick mycket beröm. Det är viktigt att sådana här saker görs i skolan – det blir viktigt när det är på riktigt!”

Intervjun med rektor är gjord av Emelie Hahn, Gränbyskolan, Uppsala
emelie.hahn(at)skola.uppsala.se

Share

Sök en plats till eTwinningsseminariet i Italien i september

Två streckgubbar för samman två röda pusselbitar

Är du ny i eTwinning? Jobbar du som låg- eller mellanstadielärare? Är du nyfiken på att börja eTwinna men behöver en puff i rätt riktning? Ligger din skola dessutom i ett glest befolkat område? Skicka oss då en intresseanmälan för att delta i ett eTwinningseminarium för nybörjare i Favignana Italien 26-28 september. Sista ansökningsdag är redan 10 juni.

Inom eTwinning arrangeras regelbundet internationella seminarier som kompetensutveckling för personal i skola och förskola, i syfte att möjliggöra nätverkande och projektbildning. Eventen arrangeras av ett eller flera eTwinningsupportcentrum och hålls på olika ställen i Europa. Seminarierna varar som regel i 2-3 dagar, då lärare från flera länder strålar samman.

Till eTwinningsseminariet för låg- och mellanstadielärare  som arrangeras i Favignana i Italien kommer deltagare från Italien, Finland, Norge, Danmark och Lettland. Tanken är att samla deltagare från mindre skolor i glesbygden, som är nya i eTwinning. Seminariespråket är engelska  men de projekt du startar får naturligtvis vara på vilket språk som helst. Seminariet bjuder på workshops av olika slag, på olika aktiviteter för att hitta projektpartner, och så kommer det att finnas tid för planering av era projekt. Seminariet börjar på eftermiddagen torsdagen den 26: september och avslutas vid lunchtid lördagen 28:e september.

Hur ansöka?

Skicka oss en individuell ansökan via nedanstående länk senast 10 juni Också din arbetsgivare måste vara informerad om seminariet och vad det innebär. Vi kan inte ta i beaktande identiska ansökningar eller ansökningar där läraren inte matchar seminariets målgrupp. Vi kan heller inte ge platsen till dig som deltagit (eller vars kollega deltagit) i ett liknande internationellt seminarium under fjolåret. Förtur ges till lärare som jobbar i (gärna mindre) skolor i glesbygden eller i avlägsna områden. Att dessutom vara registrerad i eTwinning är också en fördel.

Tecknad pil

Till intresseanmälan (Webropol)

Villkor

eTwinning i Sverige (Universitets- och högskolerådet) står för tåg- eller flygbiljett till närmaste flygplats i mållandet, och för seminarieprogrammet (inklusive övernattning och måltider som hör till programmet). Av deltagarna förväntar vi oss aktivt deltagande i hela programmet och att de hittar en eller flera samarbetspartner samt startar ett självvalt eTwinningprojekt under seminariet, som de sedan genomför med eleverna. Tanken är även att deltagarna kan sprida sina eTwinningkunskaper på den egna skolan/i kommunen. Vi vill också att deltagarna senare deltar i en kort e-postintervju om sina projekterfarenheter.

Alla sökande får återkoppling per e-post senast senast 13 juni. Har du frågor så kontakta oss gärna på eTwinning@uhr.se

Kort om eTwinning

eTwinning är en EU-finansierad digital plattform för förskola, grundskola och gymnasium där lärare med klass kan samarbeta med andra lärare och elever runt om i Europa. Pedagogerna väljer själva hur de lägger upp arbetet för att nå läroplanens mål. Samtidigt blir lärarna medlemmar i ett europeiskt pedagognätverk med fler än 600 000 registrerade användare. I Sverige ligger supportcentret för eTwinning på Universitets- och högskolerådet.

Inlägget är publicerat av eTwinningteamet vid Universitets- och högskolerådet

Share

‘eTwinning Quality Label’ – chans till synlighet och erkännande för ditt projekt

röd ballong med eTwinings Quality Label-logga

Du som registrerat ditt projekt på eTwinning, vare sig det är ett regelrätt eTwinningprojekt eller ett projekt med finansiering – du vet väl att du kan söka kvalitetsmärket Quality Label (QL) för ditt projekt?

Det är varken krångligt eller tidskrävande –  och på sikt kan en kvalitetsmärkning ge dig och din skola många fördelar. En av dem är att projekt som får QL automatiskt deltar i Svenska eTwinningtävlingen. Nu har vi dessutom infört två priskategorier, en kategori för regelrätta eTwinningrojekt och en annan kategori för bidragsfinansierade projekt, såsom exempelvis Erasmus+!

eTwinning – du bestämmer

En bild med uppmandande text. Om ditt projekt uppfyller följande sökkriterier, så ansök  då om QL: 1.Projektet har ett gemensamt mål och en gemensam plan
2.Projektet är avslutat eller i slutskedet
3.Du och dina elever har bidragit till alla projektaktiviteter
4.Ni har arrangerat kollaborativa aktiviteter
5.Ni har synliga projektresultat.

Ni som registrerat ett projekt på eTwinningplatt-formen vet att eTwinning varken handlar om projekt-ansökningar, monitorering eller rapporteringsplikt. Tanken med eTwinning är istället att förskollärare och lärare tillsammans med sina projektpartner bestämmer om sitt projekt, från början till slut – för att det ska var så enkelt som möjligt att baka in projektet i den egna undervisningen. Det  här är kärnan eTwinning!

Men detta för också med sig att många lyckade projekt drivs utan att de fina arbetssätten kommer till kännedom för andra. Det är synd, dels eftersom den goda praxisen då aldrig får spridning, dels – och kanske först och främst – eftersom lärarna och de medverkande eleverna då inte får chans till erkännande och synlighet för sitt samarbete.

Varför Quality Label – erkännande, synlighet – och fler möjligheter

Därför infördes eTwinnings Quality Label. Det är ett sätt för eTwinninglärare att genom att beskriva sitt projekt, som sedan evalueras med  gemensamt framtagna europeiska kriterier, få en kvalitetsmärkning för sitt projekt, och således både synlighet och erkännande.

Det finns flera orsaker till att söka QL. Här är några av dem:

  • Läraren, skolan och projektet får synlighet både i eTwinnings kanaler och i de kanaler vi har för hela internationella avdelningen på UHR, Utbyten.se.
  • Om ditt projekt får  kvalitetsmärket, så syns detta som en dekal (badge) i din profil på eTwinningplattformen. Det kan bidra till att du uppfattas som en extra pålitlig och duktig projektpartner som andra gärna samarbetar med.
  • En lärare som fått QL för sitt projekt är automatiskt med i den svenska eTwinningtävlingen för ännu mer synlighet och erkännande.  För er som söker och får QL i år har vi dessutom satt in en extra priskategori. Bland de projekt som får QL år 2019 kommer vi att under våren 2020 belöna projekt i två kategorier; dels eTwinningprojekt, dels bidragsfinansierade projekt registrerade på eTwinningplattformen, såsom exempelvis Nordplus och Erasmus+ Mer om Svenska Twinningpriset
  • Om din partnerlärare också fått QL i sitt land, har du chans att få ett European Quality Label (EQL) av ditt supportcenter (i Sverige UHR). Det här är en biljett till Europeiska eTwinningpriserna, vars ansökningsrunda är varje höst. Det är alltså endast projekt med EQL som kan vara med i tävlingen. Att ha drivit ett projekt med en European Quality Label kan i sig vara viktigt för din projektpartner. Beroende i vilket eller vilka länder partnern arbetar, kan det vara betydelsefullt för dem även karriärmässigt. Mer om EQL
  • Om flera lärare på din skola är aktiva inom eTwinning och ni siktar på att ansöka om den kvalitetsmärkning som kan sökas för hela skolor; eTwinning School, då behöver ni minst ett projekt med Quallity Label. Mer om eTwinning School
  • Du som sökt en Quality Label har nu utförligt dokumenterat ditt projekt, vilket kan vara nyttigt både som del av er egen projektutvärdering och reflektion, och också inför planeringen av nya eTwinningprojekt.

Hur söka Quality Label?

Sök kvalitetsmärket först när ditt projekt är slutfört eller när det är i slutskedet. Du kan söka QL när som helst under året, men ansökningarna evalueras tre gånger om året, några veckor efter följande deadlines

En bild med uppräknade QL-perspektiv: Pedagogisk innovation, Integration i kursplanen Kommunikation och utbyte, Samarbete, Använding av teknik samt Resultat, inverkan och dokumentation
  • 17 juni
  • 5 oktober (obs! kan ändras; beror på den sameuropeiska planeringen)
  • 31 december

För att få ditt resultat innan höstterminen så ska du alltså skicka in din ansökan senast 17 juni.


Du hittar ansökningsformuläret bakom Quality Label-knappen i din projektpanel på eTwinning Live. Där ska du beskriva ditt projekt utifrån fem olika perspektiv (se bilden). Om alla projektaktiviteter, alster eller resultat inte finns samlade på projektytan Twinspace är det viktigt att du länkar till de resurser som finns på annat håll. Det går också att ladda upp filer i formuläret.

Innan du kör igång, bekanta dig gärna med kvalitetsmärket på följande sidor:

Mer om Quality Label (eTwinning.se)
Om Quality Label på eTwinningplattformen

Vi ser fram emot att läsa om ditt eTwinningprojekt!

Inlägget är publicerat av eTwinningteamet vid UHR

Share

Röster från skolvardagen: Mjölnartorpets förskola i Karlstad plockar, diskuterar och skapar av skräp tillsammans med en förskola i Wales

konstverk av skräp
Ett konstverk av upphittat skräp

Den här gången har vi intervjuat Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, för att höra om hur hon och barngrupperna samarbetat kring hållbar utveckling tillsammans med förskolan Sully i Vale of Glamorgan i södra Wales nära Bristolkanalen.

Berätta lite om er förskola

Mjölnartorpets förskola ligger lite i utkanten av Karlstad i ett villaområde precis intill en skog. Vi har fyra avdelningar där två är yngre barn i åldrarna 1–3 och två är äldre barn i åldrarna 3–5. Totalt har vi ca 70 barn inskrivna.

Vår vision lyder: Jämlikhet och delaktighet i fokus mot en kreativ hållbar utveckling. Vi tror på att kunskap erhålls i samspel med andra och att barn är unika, kreativa och kompetenta. Vi är certifierade med Grön flagg (Håll Sverige Rent) sedan 2013 och arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling.

 Vad handlar ert eTwinningprojekt om?

eTwinningprojektet som vi har med förskolan och skolan Sully i Vale of Glamorgan i Wales är en fortsättning på vårt förra projekt med samma förskola som vi startade under en internationell eTwinningkonferens i Oslo förra året. Det projektet involverade även en tredje förskola i Tromsø i Norge och handlade om att lära barn att vara rädda om sin närmiljö med fokus på småkryp. Vi letade kryp i vår närmiljö och sökte fakta och namn på dem och delade resultatet med  varandra via eTwinnings projektyta Twinspace.

Fiskkonstverk gjor av skräp
Konstverket Fisken i havet

Vårens projekt: What’s floating in the sea? What’s laying in the forrest? var till att börja med ett projekt mellan småbarnsavdelningarna på våra förskolor men efterhand så har hela Mjölnartorpet involverats i projektet och vi har även fått ta del både av vad förskolebarnen och skolbarnen i Sully jobbat med. Projektet handlar om att plocka skräp i närmiljön kring förskolorna och jämföra vad man hittar och hur man kan återbruka det och sortera det. Vi vill i och med det göra barnen medvetna om att det inte är bra för miljön och naturen och djuren och människorna som bor där.

Affish
“don´t put rubish at the seaside Put it in the bin”

Ett mål med samarbetet var att barnen skulle komma på en lösning på hur vi ska få människor att sluta skräpa ner och på Mjölnartorpet så kom det fram flera bra förslag som att skriva stora plakat med texten Stopp! Sluta skräpa ner! Eller skicka upp en stor ballong med ett X på som visar att det är fel att skräpa ner. Ett argument från barnen var att inte så många skulle se plakaten eller ballongen – men med filmer som informerade och tröjor med texten Stopp! Sluta skräpa ner! tillsammans med en hand som visar Stopp! så skulle många kunna se. Vi fick en sponsor på vår kommun och vi kunde trycka upp ett 100-tal tröjor som vi nu förhoppningsvis ska få sälja på en utställning vi har på biblioteket. Det vi får in för tröjorna ska gå till WWF och ett projekt där som barnen får välja ut.

Berätta mer om hur ni samarbetar med förskolan Sully?

Vi har sett att olika åldrar tar till sig och delger varandra olika saker. Yngre barnen har bytt foton på skräp vi hittat i våra respektive närmiljöer dvs. havet och stranden samt skogen och marken runt våra förskolor. Så de har pratat om det tillsammans och vad man får och inte får göra i naturen.

Alla barn på Mjölnartorpet har plockat skräp och skapat varsin gemensam skräpskulptur i form av ett djur. Sedan har vi fotat dem och delat dem med förskolan i Wales. Den förskolan har sedan fotat vad de hittat och vad de gjort av skräpet de plockat. Skolbarnen i Sully har haft loppis och sålt det de skapat. De har även gjort ett växthus av gamla petflaskor. De är mycket aktiva i att samla och återvinna plast och har ett school eco-council som jobbar med det specifikt.

Äldre barnen på Mjölnartorpet har gjort stop motionfilmer och greenscreenfilmer om hur man ska få människor att sluta kasta skräp och delat på Twinspace med Sully. De har även QR-kodat filmerna så att man kan scanna och se filmerna på Youtube. De har också tittat på en jordglob och på en världskarta var Sully ligger och jämfört vad de funnit för skräp och vad de skapat. De pratat om havet och vilka djur som lever där och som påverkas av nedskräpning.

Barnen märkte ingen större skillnad på vilket slags skärp de hittat i Karlstad och vad som hittats i Wales. –  annat än att det flutit iland en stor träpall på stranden i Vale of Glamorgan.

Vad ser du att mervärdet är med internationellt samarbete på förskolan?

Vi tror att det är viktigt att påvisa likheter i kampen mot att förbättra och rengöra miljön trots att vi bor långt ifrån varandra och pratar olika språk. Ett internationellt samarbete med eTwinnings verktyg gör utbytet enkelt och lättillgängligt och behöver inte betyda en massa merjobb. Däremot kan det skapa nyfikenhet och stimulera intresset för andra miljöer och kulturer som har samma mål med sitt arbete som i vårt projekt.

Hur har ni kopplat upp projektet mot läroplanen

Enligt läroplanen för förskolan ska utbildningen genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveck­ling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

tre barn plockar skräp i skogen

Vi anser att vårt projekt verkligen lever upp till vad läroplanen säger och vi kan bara rekommendera alla som funderar på att prova på eTwinning att söka ett projekt ni tycker passar er eller skapa ett eget. Om ni är osäkra på hur man ska gå till väga så finns tydliga instruktioner på eTwinningplattformen men passa även på att söka till en konferens när det erbjuds. Har ni tur och en bra projektidé så kommer ni med och kan träffa blivande projektpartners öga mot öga.

Vilka fler tips vill du ge förskolor som vill prova på eTwinning?

Jag upplever att jag som pedagog lärt mig och utvecklats genom de projekt vi deltagit i och det blir lättare och att söka nya projekt och även att skapa nya. En viktig sak är att man inte ska ställa för höga krav på samarbetet så det blir för stort och omöjligt att få grepp om till att börja med. Prova sig fram, vara tillåtande mot varandra och att det är ok att göra misstag och kanske inte hinna med deadlinen för projektet. Det är ni tillsammans som äger det och som kan omforma det om så behövs för att utveckla det och lära tillsammans. På så vis blir arbetet hållbart både för er och barnen och leder mot en gemensam hållbar framtid.

Intervjun med Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, Karlstad är gjord av eTwinningteamet vid UHR

Share

Trönningeskolan tilldelas svenska eTwinningpriset 2019

Rektor och lärare poserar med blombukett och prisdiplom

Som svenskt supportcenter för eTwinning, delar vi varje år ut Svenska eTwinningpriset. Priset går till en skola med lärare, som utfört ett utmärkt internationellt projekt registrerat på eTwinningplattformen, där även eleverna, med hjälp av digitala arbetssätt, samarbetat med varandra över landsgränserna.

År 2019 har juryn, med medlemmar från Lärarnas riksförbund, EU-kommissionen i Sverige och Specialpedagogiska skolmyndigheten, utsett Trönningeskolans projekt Arts count! med läraren Martina Andreasson som vinnare. Förutom Martina var ett flertal lärarkolleger involverade i projektet, särskilt Maria Staaf-Gonzalez och Sam Kessler.

Om projektet Arts Count!

I Arts Count! har Trönningeskolan tillsammans med skolor i Kroatien, Frankrike och Spanien samarbetat kring elevernas digitala och kommunikativa kompetens genom att kombinera matematik och kreativt tänkande med olika konstformer, såsom målning, film och design. Eleverna samarbetade på en handfull större uppgifter som alla krävde teamwork över landsgränserna och att allas styrkor användes. I projektet användes en hel kavalkad av digitala verktyg. Arts Count! har finansiering från Erasmus+ strategiska partnerskap.

– Arts Count! är ett bra exempel på att internationellt skolsamarbete kan bidra både till elevernas ämneskunskaper och till mer övergripande kompetenser som interkulturell förmåga, kreativitet, samarbete och digital kompetens, säger Maria Linna Angestav, avdelningschef vid UHR i pressmeddelandet. Projektet är också ett ypperligt exempel på hur skolor kan kombinera digitala aktiviteter via eTwinning med lärar- och elevutbyten med finansiering från programmet Erasmus+.

Närbild på diplom, presentkort och blombukettt

I jurymotiveringen framgår bland annat att ” Projektet är välorganiserat med en struktur som gjort att alla parter bidragit på olika sätt – men i samma utsträckning. Temat att kombinera matematik och konstformer genom kooperativt lärande/ lärande i samspel är genomfört på ett kreativt sätt, och har medvetandegjort att matematiken finns överallt i vår vardag. I Arts Count har man valt att jobba med ett flertal olika digitala verktyg och medier och på så sätt gett eleverna en bred kunskapsbas i att samverka och skapa med hjälp av digital teknik.”

Priset

Priset är ett presentkort för att köpa in teknik till kommande eTwinningprojkekt. Trönningeskolan får dessutom två platser på den stora europeiska eTwinningkonferensen som hålls utanför Nice i oktober. Stort grattis!

Artikeln är publicerad av eTwinningteamet vid UHR

Share