Bloggkurs och eTwinningtankar

I början av veckan höll jag i en bloggkurs där vi under fyra timmar gick igenom verktyget Blogger från grunden. När deltagarna lämnade Mediapoolens lokaler hade de alla en blogg som de designat, personanpassat vad gäller kommentarsfunktioner och transperens m.m. De hade skapat olika inlägg med bilder, filmer, lärt sig bädda in objekt – och fått med sig en resursbank med tänkbara tjänster som i framtiden eventuellt kan kombineras med bloggen: ljudbloggning, slideshare, voki, picasabildspel och liknande.

Vi förde ständiga samtal kring hur en blogg kan användas och i vilka sammanhang den kan utgöra ett verktyg för publicering och lärande – och i de samtalen hamnade vi ofta på eTwinning- och Comeniusprojekt. Någon i gruppen var involverad i Comenius men ville prova eTwinning. Någon hade varit på vårt seminarie “Är du nyfiken på eTwinning” och ville veta mer. Jag blev inbjuden att komma att informera i slutet av terminen.

Jag kunde också föra samman en polsk kollega med en av deltagarna i min grupp. Min polska kollega söker en svensk partner till ett större projekt med flera länder inblandade, och min svenska bloggkursdeltagare hade en önskan att hitta ett projekt för sin grupp. Och eftersom en blogg redan skapats för projektet kunde vi studera de inlägg som redan fanns på plats. Det blev så oerhört tydligt hur en gemensam puliceringsyta kan gagna projekt. Likväl som att en blogg (eller annan digital samarbetsyta) motiverar de barn och ungdomar som är med!

Nu väntar Nottingham, och därefter ser jag fram emot mitt första informationstillfälle som eTwinningambassadör!

//Maria (maria.zell@mediapoolen.se)

Share

Penpals vs eTwinning

Jag minns fortfarande känslan när jag öppnade breven från min franska brevvän. Hon skrev så vackert. Och långt! Och hon kryddade ofta breven med någon liten detalj. Ett vackert klistermärke. En tvålask i plåt. Eller ett fotografi. Hon blev “min” i mellanstadiet efter att vi fått anmäla vårt intresse för att få penpals från andra länder. På rektangulära lappar fick vi sedan utdelat vem vi fått som brevvän och uppmanades att skriva det första brevet snarast. Jag gjorde så, men gjorde alla det? Jag vet inte. Såvitt jag kommer ihåg pratade vi aldrig mer om de där brevvännerna. Men tränade engelskan och lärde oss om andra kulturer, det gjorde vi! I alla fall några några i klassen.

Jag minns när jag var lärare för en 5:a för några år sedan. Plötsligt låg kuvertet där på mitt skrivbord – en vänlig kollega hade fått sin årliga uppmaning att knyta kontakter via penpals-förmedlare. Jag kände genast igen innehållet – det var ju precis samma som när jag själv fick en brevvän ca 20 år tidigare. Min klass fick anmäla sig för brevvänner och varje elev som anmält sig fick efter en tid utdelat sin brevvän på en liten rektangulär lapp. Jag uppmuntrade dem att skriva första brevet direkt. I skolan. Och då och då kom en del elever till skolan med sina brev och läste upp dem för klassen. Och nu hade ju eleverna e-postadresser så en del valde att skriva på dator. Alla var visserligen inte med på tåget. Men tränade engelskan och lärde sig om andra kulturer, det gjorde de! I alla fall några i klassen.

När jag hade min 5:a hörde jag talas om eTwinning. Jag lade det på minnet och tänkte att “det måste jag prova”. Det skulle komma att ta fyra år innan jag gjorde det – och i kombination med det intresse jag har för IKT i skolan blev mötet med eTwinning en milstolpe i mitt liv. För plötsligt blev inte kontakterna med elever i andra länder något som några få elever kom att ta del av. Genom eTwinning gjorde vi något tillsammans! De internationella kontakterna fick en uppvärdering och den digitala kompetensen kunde övas i ett konkret och naturligt sammanhang. Likväl som det främmande språket. Jag och mina elever fick plötsligt möjlighet att chatta, skapa filmer, göra ljudbloggar och en massa annat.

Och när jag idag googlar på penpals för elever så hittar jag en massa sidor där den ena är krångligare än den andra. Tack och lov för eTwinning! Det här måste alla få ta del av.

//Maria (maria.zell@mediapoolen.se)

Share

eTwinning, TeachMeet och Framtidens lärande

NiiloTeachMeetFL10
Denna gång pratade jag om webbpublicering, nästa TeachMeet kanske om eTwinning-projekt? (Bild: LärarnasNyheter)

Vad är datorer allra bäst på? Skyffla ettor och nollor i en hiskelig fart, kan man ju torrt konstatera och visst är det rätt men i praktiken då? Jag röstar definitivt på ‘att överbrygga avstånd’ – kommunikation oavsett var man befinner sig på denna jord. Samverkan oberoende av avstånd har man tidigare bara kunnat drömma om men nu är det en del av vår vardag. Här finns också en mycket tydlig gemensam nämnare för eTwinning, TeachMeetFL10 och Framtidens lärande 2010 : samarbete och inlärning fungerar också på distans. Både själva konferensen och TeachMeet-konceptet innebär ett stort antal deltagare ‘på annan ort’ och en väsentlig del av planeringsarbetet genomfördes också över nätet. Att jag denna gång hade förmånen att från Luleå bidra till förberedelserna för TeachMeet var riktigt skoj! Klart att jag också har nu fått blodad tand – inte skall det vara en omöjlighet med ett TeachMeet i norra Sverige som faktiskt är mycket exotiskt i södra Europa! Jag säger inte mer om detta just nu men: stay tuned..

Fysiska möten är fortfarande överlägsna sina virtuella kusiner – trots att gapet minskar alltmer, inte minst genom häpnadsväckande framsteg inom ‘telepresence’ – men i många fall fungerar distansmöten redan ypperligt bra. Har man då möjligheten att någon gång också träffas ‘på riktigt’ så blir den virtuella kollaborationen ett rejält snäpp smidigare. eTwinning fokuserar helt på samarbete som bygger på IT men det finns också riktigt bra möjligheter till ‘IRL-möten, inte minst nu när eTwinning sorterar tillsammans med Comenius inom Livslångt lärande. Att docka eTwinning-arbetet till ett Comenius-projekt kan innebära stora fördelar och möjliggöra fysiska möten som kan vara gräddan på moset i projektet.

TeachMeet och Famtidens lärande 2010 kan beskrivas som en extremt välbehövlig påfyllning av bränsledepoer inför fortsatt arbete i skolan. Att digitalt kunnande är ett måste har de allra flesta huvudmän i Sverige förstått för länge sedan, både genom att fullt ut satsa på PIM och internationalisering som i mångt och mycket går hand i hand med eTwinning. Jag hoppas verkligen att också Luleå kommun lyfter dessa enormt viktiga frågor betydligt högre upp på agendan – innan det är för sent.

Share

Framtidens lärande är nu i Nacka

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm och Lena Nydahl från Datorn i utbildningen, konferensens huvudarrangör.

800 lärare,  skolledare och beslutsfattare från Sveriges skolor och kommuner sitter just nu samlade i det gamla industiområdet i Nacka strand utanför Stockholm.  Och naturligtvis massor av intressanta talare! Det är den årliga konferensen Framtidens lärande är här och nu som återigen lockar mängder av intresserade.  Fokus ligger på hur på hur elever lär och vilken betydelse digitalt lärande har för studiresultat och måluppfyllelse i utbildningen.

Share