Röster från skolvardagen: Ökad elevmotivation i åttan genom eTwinningprojekt på spanska

Spansklärare Adriana Sturesson, berättar om sitt inspirerande och lyckade eTwinningprojekt, “15 x 100 Att kommunicera på spanska”, som hon drev på Liljeborgsskolan i Trelleborg – ett projekt tillsammans med spansklärare och deras klasser i Italien, Frankrike och Tyskland.

Hur kom det sig att du började med eTwinning?

Med ett internationellt projekt får mina elever riktiga mottagare, kommunicerar på målspråket och skapar meningsfullt lärande. eTwinning möjliggör kontakt med elever och lärare i andra kulturer; att arbeta med ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang.

Hur hittade du din eTwinningpartner?

På eTwinningplattformen (eTwinning Live) finns Partnerforum där man kan skriva om sina idéer och hitta en projektpartner. Jag fick fort kontakt med lärare från Italien, Frankrike och Tyskland.

Berätta om ditt eTwinningprojekt.

Projektet “15 x 100 Att kommunicera på spanska” var ett kommunikativt projekt för elever som läste spanska i årskurs 8 och befann sig på en nivå A1.1-A.1.2, enligt GERS. Syftet med projektet var att öka elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata spanska, samtidigt som de utökar den interkulturella förståelsen. Genom att se andra elever, kunde eleverna spegla sin egen utveckling och få mer förståelse för vad det innebär att lära sig ett språk.

Under projektet använde vi olika kommunikationssituationer som uppmuntrade våra elever att kommunicera på spanska. Aktiviteterna inkluderade: presentationer, videoinspelningar, videokonferenser, texter, julkort, beskrivningar och spel. Projektet sträckte sig under ett helt läsår. Eleverna arbetade individuellt, i grupper inom klassen, men även med grupper bestående av elever från olika länder. Eleverna använde muntliga, skriftliga och interaktiva redovisningar av olika teman.

I kursplanen (Lgr11) står: “Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva”. Genom att få kontakt med elever från tre europeiska länder ökade vi elevernas möjlighet att utvidga sina kulturella kunskaper och kunna sätta dem i ett internationellt sammanhang.

I ämnets syfte betonar kursplanen att eleverna ska utveckla tilltron till sin förmåga att använda språket. Av den anledning har vi i projektet skapat olika kommunikationstillfällen där eleverna har kunnat se hur andra ungdomar i Europa också kämpar för att kommunicera på spanska, och hur man använder strategier för att stödja kommunikationen.

Eleverna har också kunnat koppla spanskundervisningen med egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Vi har skrivit om vår stad, skola och våra hus. Eleverna har även sökt, värderat och tillägnat sig innehåll i talat språk och texter från olika källor. Eleverna skrev och presenterade olika kända personer från Sverige och sedan kunde också förmedla det till de andra eleverna. Slutligen har vi också reflekterar över våra kulturella skillnader och jämfört olika skolgångar.

Planering och digitala verktyg

Samarbetet startade tidigt i augusti mellan länderna, vi planerade gemensamt, först Italien och Sverige som skapade projektet och sedan anslöt Tyskland och Frankrike. Redan från början genomförde alla planeringar tillsammans på eTwinning Live och e-mail. Vi planerade en kommunikativ aktivitet åt gången och sedan satte vi en deadline för genomförandet. Efter genomförandet publicerades allt på eTwinnings projektyta TwinSpace.

Kommunikationen skedde i början på eTwinning Live och e-mail, därefter skapades en grupp på appen Whatsapp. Vi har haft videokonferenser mellan lärarna för att planera olika aktiviteter. TwinSpace blev den gemensamma plattform för att kunna dela klassens arbete. Alla aktiviteter i projektet var “kommunikationsaktiviteter” med deltagande från olika länder. Det finns inte en enda del där vi inte har samarbetat. Vi skapade snabbt en bra gemenskap i vår Whatsappsgrupp. Slutprodukterna skapades i internationella grupper. Elever från alla fyra länder var representerade i arbetet.

För projektet har vi använt olika program, appar och sidor för vårt arbete. Vi spelade in videos med hjälp av mobiltelefoner, för redigeringen använde vi MovieMaker och sedan för publiceringen Youtube. Padlet användes för att publicera texter. Thinglink för att dela information med en bild. Vi har också använt Google Hangouts för våra videokonferenser och olika verktyg för publicering så som Google-presentation, Canva, Genialy, Magz, Creaza, Powtoon.  För kommunikationen har vi använt TwinSpace och Whatsapp.

Vilka resultat, fördelar och mervärde ser du med eTwinning?

Den största framgången med projektet har varit en ökad motivation i ämnet. Jag kunde tydligt se och lyssna på hur mina elever var mycket entusiasmerade vid genomförande av de olika aktiviteterna. Förutom motivationen har alla mina elever fått en ökad måluppfyllelse i ämnet. Alla elever fick minst betyget E. Enligt elevernas utvärdering har projektet varit en lärorik upplevelse, många tycker att de har förbättrat sina kunskaper i spanska samtidigt som de har lärt sig nya sätt att kommunicera, ordförrådet har utvecklats och de har tränat på olika sätt att sätta sina kunskaper i ett kommunikativt sammanhang. I årskurs 8 brukar många elever tappa motivationen av att läsa ett modernt språk, ingen elev i gruppen som bestod av 28 elever har hoppat av sina studier. De vill gärna fortsätta satsa på internationella projekt och fortsätta få kontakt med elever i andra länder.

Som lärare har jag fått samarbeta med kollegor från andra länder och jag har kunnat ta del av deras sätt att arbeta med språk, vi har tillsammans planerat olika aktiviteter och vi har berikat våra pedagogiska repertoarer. Genom kollegialt lärande har vi undersökt olika kommunikativa aktiviteter tillsammans med våra elever och hjälpt dem att bli mer motiverade att fortsätta läsa ett annat språk. Våra samtal, och samarbete har gjort att vi har kommit nära varandra, jag känner att jag har fått tre nya vänner för livet.

För skolan är internationella projekt nödvändiga för arbetet med internationalisering. I den svenska läroplanen för grundskolan står det i kapitel ett att eleverna ska utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar, och det gjorde vi med “15 x100 Att kommunicera på spanska”.

Vad kommer ditt nästa eTwinningprojekt att handla om?

Jag är redan igång med ett nytt eTwinningprojekt som heter Diseña un zoológico (Designa en djurpark). Elever i årskurs 6 från fyra länder: Frankrike, Spanien, Italien och Sverige kommer att designa fiktiva djurparker på spanska. Projektet är baserat på min avhandling om projektbaserat lärande i språkundervisning* som jag disputerade med år 2011 på Universidad Panamericana i Mexiko City.

Vilka tips till lärare vill du ge till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete?

Ha tålamod och mod att arbeta internationellt, det finns endast lärdomar och fördelar med att öppna ditt klassrum mot världen. Kontakta eTwinning Sverige och få utbildning, hjälp och stöd. Det är mycket värt att investera tid att sätta sig in i hur systemet fungerar innan man börjar. Planera i förväg med vilken klass du ska genomföra projektet och lägg tid i din planering redan i augusti för det.

* Projektbaserat lärande i språkundervisning (Universidad Panamericana, Mexiko)

Adriana Sturesson, som sedan hösten 2019 jobbar på Söderkullaskolan i Malmö, adriana.sturesson(at)malmo.se

Share

På Karlbergs skola kopplar vi eTwinning till skolans verksamhetsplan

Sedan tre år tillbaka har skolledningen på Karlbergs skola eTwinning inskriven i sin verksamhetsplan utifrån att skolan 2016 påbörjade sin process med digitalisering som i verksamhetsplanen för 2017 kompletterades med internationalisering. Våra strategier är att koppla skolans enhetsmål till lärarnas förväntade arbete i klassrummet, för att skolledningen tillsammans med personalen utvärderar och diskuterar utfall i våra resultatdialoger.

För att uppnå vårt enhetsmål med digitalisering och internationalisering så har vi valt EU-kommissionens plattform eTwinning. eTwinning är en gratis, säker plattform där våra lärare kan samarbeta med lärare från andra länder och därmed öppnar skolan upp för Europa som klassrum. Genom att arbeta med eTwinning får vår personal ett naturligt sammanhang för digitala verktyg i verksamheten. eTwinning har också bidragit till att lärare och fritidspedagoger samverkar kring projekt och detta bidrar till att vi förbättrar kvalitén på både skol- och fritidstid. Det blir en helhet för eleverna under hela skoldagen.

Vi har antal eTwinningprojekt inskrivna som indikatorer i vår verksamhetsplan. Vid avslutade projekt, kan pedagogerna söka National Quality Label som är en bekräftelse på att eleverna har arbetat med mål utifrån projektets beskrivning men också en bekräftelse på att eleverna har arbetat med kommunikation, kreativitet, samarbete dvs. 21st Century Skills. Utifrån att vi på Karlbergs skola har fått National Quality Label på ett projekt som vi genomfört med eleverna – inklusive några andra kriterier – har vi mottagit utmärkelsen European eTwinning school label. För att erhålla denna utmärkelse så har vi även presenterat hela vårt arbete med nätetik, nätsäkerhet, värdegrund, kritiskt tänkande och källkritik för EU-kommissionen.

För oss har eTwinning blivit ett sätt att utvärdera skolans kvalitetsarbete och våra utmärkelser bidrar till att vi reflekterar och utvecklar alternativa lärverktyg för eleverna. Vi ser att eleverna motiveras och lärandet blir lustfyllt. Nätetik får därmed också ett naturligt sammanhang i undervisningen.

För att ge lärarna förutsättningar för internationalisering så har vi eTwinning på vårt konferensschema fyra gånger per termin. Då delar vi goda exempel och planerar vidare steg samt reflekterar över hur vi kan utveckla pågående projekt eller skapa nya.

Skolans internationalisering har haft framgång tack vare att skolledningen har skrivit in eTwinning i verksamhetsplanen. Prova gärna det på er skola också.

Se också filmen om hur vår skola jobbar.

Texten är producerad av
Natasa Kolarevic
Specialpedagog, biträdande rektor och eTwinningambassadör
Karlbergs skola​

Share

eTwinningprojekt för språklärare – tips på vad man kan göra

Elsa Wallén framför sin klass med en padlettavla öppen.

Jasmine Klang Ebeling, eTwinningambassadör och lärare på Österåkers gymnasium intervjuar sin kollega Elsa Wallén, lärare i franska och engelska , som haft ett eTwinningprojekt med franskläraren Rosalinda Dellavalle och hennes elever i Italien. Här får du veta hur projektet gick till.

Bakgrunden

Elsa hade ett eTwinningprojekt i franska tillsammans med franskläraren Rosalinda Dellavalle på Instituto di Istrutzione C.E Gadda i Paderno utanför Milano.  Eleverna i Elsas franskgrupp kom från nästan alla skolans program (ekonomi-, natur-, och samhällsprogrammet) och som läste franska som främmande språk, och Rosalindas elever, 15-16 år, var en klass som gick språkinriktad gymnasieutbildning där de får dubbel examen, både en italiensk gymnasieexamen och en fransk så kallad ’bac’ (le bac français et l’examen d’état italien).  Je me connais, je partage, donc je suis (ungefär; Jag känner mig själv, jag deltar, därför finns jag till) hette projektet.

Temat för projektet var identitet, vad som format ungdomar idag, och om och i så fall hur immateriella kulturella traditioner eller seder kan skilja sig mellan länderna. Utgångspunkten var UNESCOS konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. 

Hur startade ni projektet? 

”Vi utgick från eleverna och de fick skriva om sin egen identitet genom att skriva korta presentationer om sig själva och publicera på en Padlet som endast eleverna i projektet hade tillgång till. Till varje presentation hittade eleverna en bild, foto eller videoklipp som representerade dem själva på lämpligt sätt. När alla elever hade skrivit sina presentationer gjorde Rosalinda en sammanställning kring vilka intressen som eleverna verkade dela, och på så sätt hittade vi våra ämneskategorier att utgå ifrån.  

Hur gick ni vidare? 

Utifrån de intressen eleverna skrivit om i sina presentationer skapade Rosalinda sex olika kategorier: musik, sport, mode, tv och tv-serier, läsning och djur, därefter fick eleverna välja vilken kategori de ville tillhöra och på så sätt formades grupper. När eleverna valt grupper var det två kategorier som försvann, vilket gjorde att de fyra kategorier som eleverna diskuterade och utgick från blev: musik, sport, mode och tv-serier. 

Eleverna fick fundera och skriva på franska, i forumtrådar på TwinSpace, om vad de kände till om respektive lands kategori. Här insåg eleverna snabbt att man visste mycket om varandras länder vad gällde exempelvis sport, medan man visste mycket mindre om både tv-serier och musik. Eleverna fick sedan i uppdrag att försöka illustrera likheter och skillnader på något sätt. Några elever gjorde gemensamt ett venn-diagram som tydligt visade vilka gemensamma nämnare de hade inom området mode.  

Venn-diagram som elever skapat. Två cirklar som går in i varandra där överlappningarna visar det gemensamma.

Tanken var även att eleverna skulle genomföra undersökningar på sina respektive skolor för att få in mer underlag om vilka kunskaper vi hade om varandras olika intressen inom de olika kategorierna, men tyvärr hann vi aldrig avsluta dem innan terminen och läsåret var slut. 

Vilka fördelar ser du genom att använda eTwinning i din undervisning?  

En stor fördel är att eleverna får använda målspråket på riktigt. Den första lektionen när mina elever och eleverna i Italien satt och chattade med varandra, live på forumet i TwinSpace, var verkligen en upplevelse där eleverna tillsammans klurade och skrev och använde franskan för att kommunicera med varandra – inte för att deras lärare skulle höra hur duktiga de var.

Vad tar du med dig till ditt nästa eTwinningprojekt? 

Att tänka på att inte ha för stora ambitioner, det räcker bra med ett litet projekt i början. Vi hann aldrig avsluta vårt projekt på det sätt vi tänkt från början på grund av olika omständigheter, och då är det bättre att börja smått. Jag märkte att det mina elever uppskattade mest var det lilla, den dag de satt och skrev till varandra på forumet – självklart behöver man ett mål och syfte med sitt projekt, men ramen man sätter kan vara ganska liten till att börja med. 

Intervjun är utförd av eTwinningambassadör Jasmine Klang Ebeling, Österåkers gymnasium, Åkersberga jasmine.klang-ebeling(at)osteraker.se

Share

Röster från skolvardagen: Emelies eTwinningresa – från julkortsprojekt till “coding unplugged”

Foto på Emelie Eriksson där hon står på vänster sida om en eTwinningflagga fäst på en klassrumstavla

I serien Röster från skolvardagen har vi den här gången pratat med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan i Skellefteå. Med mycket entusiasm och tio eTwinningprojekt på nacken har Emelie lotsat sin skola mot utmärkelsen eTwinning School. Här berättar hon bland annat om hur hon utvecklat sina projekt mot större elevsamverkan och vad deltagandet i eTwinnings nätverkande aktiviteter gett henne.

Berätta om din eTwinningresa

Jag har jobbat med eTwinning i drygt fyra år. Det började med att vi under en kompetensutvecklingsdag fick lyssna till en av våra eTwinningambassadörer där hon visade hur hon jobbat med eTwinning och hur hon hade samarbete med lärare från olika länder. Jag tänkte direkt att det där är något som jag också vill prova på, att det är något som jag tror kan vara utmanande och utvecklande för både mig som lärare och för eleverna. Jag har hunnit med många projekt under dessa år – tio projekt med olika teman:

Julkort (2), Påskkort (2), Learn something new, learn something cool (Grej of the day), Matematik – Problemlösning, Programmering med Scratch Jr, Storytelling med Scratch, Coding with Scratch och Coding unplugged

Hur var det att jobba med ditt allra första eTwinningprojekt?

Det absolut första projektet jag gjorde hade jag bestämt mig för att göra litet och enkelt. Eleverna skulle få rita julkort och posta dem till partnerskolorna. De skulle också beskriva sina jultraditioner för varandra i ett presentationsprogram.

Det var ett enkelt projekt, men vi var lite för många partnerskolor. Jag tror vi blev tio skolor. Några julkort hann inte komma fram innan vi gick på jullov osv. Vi hann inte heller gå igenom alla jultraditioner från de olika länderna. Då bestämde jag mig för att nästa projekt skulle bestå av färre partnerskolor.

Att utveckla sina eTwinningprojekt vidare – hur gör du?

Det svåraste med projekten är att anpassa nivån så att man fångar alla elevers intresse. I början av min eTwinningresa tyckte jag också var det svårt att komma på hur man kan få eleverna att verkligen samarbeta över landsgränserna. Partnerskolorna har alla olika IT-verktyg att tillgå. Men när jag till slut hittade en samarbetspartner i grannlandet Finland, som också jobbade med en särskild programmeringsapp, Scratch Jr,  blev det så mycket lättare att få med elevsamarbete över landsgränserna. Vi hittade varandra genom projektpartnersökforumet inne på eTwinning Live.

Läroplanskopplingen – hur har den utvecklats för varje projekt?

Det första kodningsprojektet jag hade, handlade om att eleverna genom Scratch Jr skulle presentera och visa delar av sin skola genom att programmera en sekvens med bakgrunder från olika delar av skolan. Det finns så mycket i läroplanen som man kan koppla eTwinningprojekt till. När det gäller just programmering i eTwinningprojekt handlar det ju förutom om kommunikation också om samarbete:

Teknik

Ämnets syfte: ”Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.”

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.”

Centralt innehåll teknik åk 1-3
“Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.”

Just i detta projekt skulle eleverna dokumentera, ta bild med iPad, på en del av skolan för att sedan programmera en kort berättelse och dela med partnerskolan. Jag vidareutvecklade sedan detta projekt för att få samarbete över landsgränserna.

Då blev det en storytelling-variant, i Scratch. Mina elever programmerade parvis en början på en berättelse. Sedan fick partnerskolans elever – också de två och två – programmera en fortsättning på mina elevers berättelser. Då blev det ännu mer programmering på lite mer avancerad nivå:

LGR11 för ämnet matematik: ”Genom undervisningen för matematik ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.”

Centralt innehåll i matematik åk 1-3

”Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.”

I nästa programmeringsprojekt lade jag till en analog programmeringsövning. Eleverna skulle rita ett självporträtt på ett rutat papper så att det blev en pixelbild. Sedan skulle de göra om den till en kod. Partnerskolans elever fick koden och skulle läsa koden och återskapa pixelbilden. Där kunde jag även koppla till bildämnet. För de flesta projekt kan man hitta kopplingar till flera ämnen i läroplanen:

Centralt innehåll i matematik åk 1-3 ”Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.”

”Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras”

I det senaste programmeringsprojektet gjorde jag den analoga pixelövningen till en digital pixelövning genom Piskelapp. I alla programmeringsprojekt har vi även haft en del programmerande i Scratch på olika sätt – oftast genom samarbete över landsgränserna.

Ju mer man jobbar med och utvecklar sina eTwinningprojekt, desto lättare och mer självklart är det att väva in läroplansmålen till projekten. Det viktigaste är att väva in projektet i undervisningen, i det som vi redan håller på med – och inte se det som ett sidoprojekt – att använda läroplanen och planera utifrån den, precis som vi gör med allt annat.

Överlag tycker jag att eTwinning är lätt att koppla till delar i läroplanen, t.ex. genom följande:

”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.”
Lgr11, Skolans värdegrund

Framtidsplaner – hur ser nästa eTwinningprojekt ut?

Också nästa projekt kommer handla om programmering. Vi har redan börjat planera jag och min kollega från Belgien. Den nya aspekten som känns kul är att vi den här gången kommer ha träslöjds-/tekniklärarna på våra skolor med i projektet. Eleverna kommer skapa pixelbilder på dator, skriva kod och sedan dela med partnerskolan. Sedan kommer de återskapa pixelbilden på träslöjden genom att bygga en pixeltavla med träbitar. Vi är precis i uppstarten av planeringen, men jag tänker att vi kommer ha någon mer del också. Ni hittar vårt projekt på eTwinning Live; Wood you code?, heter det.

eTwinning som kompetensutveckling  – vad har du lärt dig och hur?

En skärmdump från paradsidan till etwinninggruppen Bringing eSafety into eTwinning project

Jag har under mina år i eTwinning fått otroligt många tips och idéer på olika digitala verktyg som de använder i andra länder runtom i Europa. Jag har deltagit i flera online lärevents, exempelvis läreventet om Google Earth, där jag lärde mig hur man kan använda det i olika eTwinningprojekt. Nu brukar vi använda det genom att åka en virtuell resa till partnerskolorna. Vi kollar upp adressen där deras skola ligger. Sen brukar vi “åka dit” med Google Earth. Då kan man också ta en promenad och kolla in området där skolan ligger.

Bringing eSafety into eTwinning projects är en av grupperna i eTwinning som jag tycker har gett mycket. Där har jag fått tips på dokument att använda t.ex när vi startar  eTwinningprojekt, om att få tillåtelse att publicera bilder på eleverna i projektet. Jag gick med i den gruppen efter att jag deltagit i ett lärevent om eSafety. Vi som gick kursen kom överens om att vi skulle fortsätta lägga in material vi använder i skolan. Ett syfte med gruppen är att utveckla lärarnas färdigheter för att förbereda sitt eget didaktiska material angående e-säkerhet.. Där kan vi diskutera och hjälpa varandra kring eSafety.

Digitala verktyg är det mest konkreta vi hjälper varandra med. Men vi utbyter även erfarenheter om arbetssätt.  Exempelvis under eSafet-läreventet diskuterade vi vilka verktyg vi kan använda – men också vilka arbetssätt som passar. På den kursen lärde jag mig om EscapeRoom, ett arbetssätt där eleverna löser problem för att ta sig till nästa moment. Jag har inte hunnit testa det än. Men jag tänker göra det framöver.  

Andra verktyg som jag fått till mig på olika IRL-konferenser jag deltagit i, som vi använder mycket i olika eTwinningprojekt är Padlet och Prezi och Piskelapp som jag redan nämnde.

Det finns därutöver massor med digitala verktyg som jag använder i undervisningen tillsammans med eleverna. Det tycker jag har varit otroligt värdefullt när man deltagit i eTwinningkonferenser, Learning Events eller grupper i eTwinning, att man får så många tips på bra digitala verktyg att använda i undervisningen.

Hur stödjer skolan dig som aktiv eTwinninglärare?

Logotyp för eTwinningSchool

Jag har fått bra stöd från skolan. Både från kollegor och rektor. Viktigt är att jag har fått möjlighet att åka iväg på flertalet eTwinning-konferenser, främst eftersom jag vunnit svenska eTwinningpriset och eftersom Norrhammarskolan har märket eTwinning School Label. Jag önskar att fler kunde få möjligheten att åka iväg på sådana evenemang. Det är otroligt givande. En annan del är också möjligheten att genom Erasmus+ få möjligheten att träffa sina kollegor från partnerskolan i Belgien som jag haft en flera projekt med. De hade medel via Erasmus+ KA1 för jobbskuggning. Och då besökte de vår skola under en vecka och hade programmeringslektioner med våra elever. Det var värdefullt!

Att skolan fått utmärkelsen eTwinningskola är i mina ögon stort, främst för att jag tycker att eTwinning är ett fantastiskt arbetssätt. Vi är redan några lärare som håller på med eTwinning, men skolan har en plan att försöka få med ännu fler på tåget. Vi vill att alla elever, i alla årskurser i Norrhammarskolan ska få möjligheten att jobba med eTwinning.  eTwinning finns t.ex. redan i skolans IT-plan.

Intervjun med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan är gjord av eTwinningteamet vid UHR



Share

Röster från skolvardagen: Mjölnartorpets förskola i Karlstad plockar, diskuterar och skapar av skräp tillsammans med en förskola i Wales

konstverk av skräp
Ett konstverk av upphittat skräp

Den här gången har vi intervjuat Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, för att höra om hur hon och barngrupperna samarbetat kring hållbar utveckling tillsammans med förskolan Sully i Vale of Glamorgan i södra Wales nära Bristolkanalen.

Berätta lite om er förskola

Mjölnartorpets förskola ligger lite i utkanten av Karlstad i ett villaområde precis intill en skog. Vi har fyra avdelningar där två är yngre barn i åldrarna 1–3 och två är äldre barn i åldrarna 3–5. Totalt har vi ca 70 barn inskrivna.

Vår vision lyder: Jämlikhet och delaktighet i fokus mot en kreativ hållbar utveckling. Vi tror på att kunskap erhålls i samspel med andra och att barn är unika, kreativa och kompetenta. Vi är certifierade med Grön flagg (Håll Sverige Rent) sedan 2013 och arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling.

 Vad handlar ert eTwinningprojekt om?

eTwinningprojektet som vi har med förskolan och skolan Sully i Vale of Glamorgan i Wales är en fortsättning på vårt förra projekt med samma förskola som vi startade under en internationell eTwinningkonferens i Oslo förra året. Det projektet involverade även en tredje förskola i Tromsø i Norge och handlade om att lära barn att vara rädda om sin närmiljö med fokus på småkryp. Vi letade kryp i vår närmiljö och sökte fakta och namn på dem och delade resultatet med  varandra via eTwinnings projektyta Twinspace.

Fiskkonstverk gjor av skräp
Konstverket Fisken i havet

Vårens projekt: What’s floating in the sea? What’s laying in the forrest? var till att börja med ett projekt mellan småbarnsavdelningarna på våra förskolor men efterhand så har hela Mjölnartorpet involverats i projektet och vi har även fått ta del både av vad förskolebarnen och skolbarnen i Sully jobbat med. Projektet handlar om att plocka skräp i närmiljön kring förskolorna och jämföra vad man hittar och hur man kan återbruka det och sortera det. Vi vill i och med det göra barnen medvetna om att det inte är bra för miljön och naturen och djuren och människorna som bor där.

Affish
“don´t put rubish at the seaside Put it in the bin”

Ett mål med samarbetet var att barnen skulle komma på en lösning på hur vi ska få människor att sluta skräpa ner och på Mjölnartorpet så kom det fram flera bra förslag som att skriva stora plakat med texten Stopp! Sluta skräpa ner! Eller skicka upp en stor ballong med ett X på som visar att det är fel att skräpa ner. Ett argument från barnen var att inte så många skulle se plakaten eller ballongen – men med filmer som informerade och tröjor med texten Stopp! Sluta skräpa ner! tillsammans med en hand som visar Stopp! så skulle många kunna se. Vi fick en sponsor på vår kommun och vi kunde trycka upp ett 100-tal tröjor som vi nu förhoppningsvis ska få sälja på en utställning vi har på biblioteket. Det vi får in för tröjorna ska gå till WWF och ett projekt där som barnen får välja ut.

Berätta mer om hur ni samarbetar med förskolan Sully?

Vi har sett att olika åldrar tar till sig och delger varandra olika saker. Yngre barnen har bytt foton på skräp vi hittat i våra respektive närmiljöer dvs. havet och stranden samt skogen och marken runt våra förskolor. Så de har pratat om det tillsammans och vad man får och inte får göra i naturen.

Alla barn på Mjölnartorpet har plockat skräp och skapat varsin gemensam skräpskulptur i form av ett djur. Sedan har vi fotat dem och delat dem med förskolan i Wales. Den förskolan har sedan fotat vad de hittat och vad de gjort av skräpet de plockat. Skolbarnen i Sully har haft loppis och sålt det de skapat. De har även gjort ett växthus av gamla petflaskor. De är mycket aktiva i att samla och återvinna plast och har ett school eco-council som jobbar med det specifikt.

Äldre barnen på Mjölnartorpet har gjort stop motionfilmer och greenscreenfilmer om hur man ska få människor att sluta kasta skräp och delat på Twinspace med Sully. De har även QR-kodat filmerna så att man kan scanna och se filmerna på Youtube. De har också tittat på en jordglob och på en världskarta var Sully ligger och jämfört vad de funnit för skräp och vad de skapat. De pratat om havet och vilka djur som lever där och som påverkas av nedskräpning.

Barnen märkte ingen större skillnad på vilket slags skärp de hittat i Karlstad och vad som hittats i Wales. –  annat än att det flutit iland en stor träpall på stranden i Vale of Glamorgan.

Vad ser du att mervärdet är med internationellt samarbete på förskolan?

Vi tror att det är viktigt att påvisa likheter i kampen mot att förbättra och rengöra miljön trots att vi bor långt ifrån varandra och pratar olika språk. Ett internationellt samarbete med eTwinnings verktyg gör utbytet enkelt och lättillgängligt och behöver inte betyda en massa merjobb. Däremot kan det skapa nyfikenhet och stimulera intresset för andra miljöer och kulturer som har samma mål med sitt arbete som i vårt projekt.

Hur har ni kopplat upp projektet mot läroplanen

Enligt läroplanen för förskolan ska utbildningen genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveck­ling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

tre barn plockar skräp i skogen

Vi anser att vårt projekt verkligen lever upp till vad läroplanen säger och vi kan bara rekommendera alla som funderar på att prova på eTwinning att söka ett projekt ni tycker passar er eller skapa ett eget. Om ni är osäkra på hur man ska gå till väga så finns tydliga instruktioner på eTwinningplattformen men passa även på att söka till en konferens när det erbjuds. Har ni tur och en bra projektidé så kommer ni med och kan träffa blivande projektpartners öga mot öga.

Vilka fler tips vill du ge förskolor som vill prova på eTwinning?

Jag upplever att jag som pedagog lärt mig och utvecklats genom de projekt vi deltagit i och det blir lättare och att söka nya projekt och även att skapa nya. En viktig sak är att man inte ska ställa för höga krav på samarbetet så det blir för stort och omöjligt att få grepp om till att börja med. Prova sig fram, vara tillåtande mot varandra och att det är ok att göra misstag och kanske inte hinna med deadlinen för projektet. Det är ni tillsammans som äger det och som kan omforma det om så behövs för att utveckla det och lära tillsammans. På så vis blir arbetet hållbart både för er och barnen och leder mot en gemensam hållbar framtid.

Intervjun med Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, Karlstad är gjord av eTwinningteamet vid UHR

Share