Röster från skolvardagen: Tema ‘kvinnors rättigheter’ i eTwinningprojekt mellan Staffanstorpelever och elever från Danmark, Turkiet och Frankrike

Linda Manfredsson (v) och Johanna GullbergUnder vårterminen 2018 drev so-lärarna Johanna Gullberg och Linda Manfredsson i Balderskolan i Staffanstorp ett ca tre veckor långt eTwinning-projekt kring kvinnors rättigheter – ett projekt som drog ut lite på tiden pga. – eller tack vare –  elevernas engagemang.

eTwinningteamet har ställt Johanna och Linda några frågor om projektet – som till temat känns högaktuellt just nu, dels pga. samhällsläget, dels också genom de nya skrivningarna om jämställdhet i läroplanen som trädde i kraft i juli 2018.

Varför bestämde ni er för att prova på eTwinning?

Jag, Johanna, kom i kontakt med eTwinning via sociala medier, där flera tidigare kollegor hade testat på eTwinning och gillade konceptet. När sen en av eTwinning-ambassadörerna, Annie Bergh hade en workshop i regionen så var det bara att hoppa på! Jag fick dessutom under hösten 2017 möjlighet att åka på ett eTwinningseminarium i Ukrainska Lviv där temat var historia och kultur.

Berätta kort om ert projekt

Vårt projekt Women´s Right´s startades av oss och en dansk lärare. Grundtankarna med projektet var att göra eleverna uppmärksammade på

• hur kvinnor och män framställs i våra historieböcker
• hur kvinnornas kamp för att få rösträtt sett ut olika länder
• hur den generella kvinnohistorien porträtteras i respektive land.

Vi hade också som ett mätbart moment, att eleverna i respektive land skulle räkna hur många gånger kvinnor och män nämndes i den aktuella historiebok man använde. Här skulle man också göra skillnad på om kvinnor var i bisats (ex. hustru till…) eller om de porträtterades som “huvudpersoner”.

Foto av en tidslinje kring kvinnors rättigheter i Sverige, som eleverna skapatDet visade sig vara stora skillnader mellan hur många gånger män och kvinnor nämndes och eleverna diskuterade engagerat vad detta kunde bero på – först i klassen och sedan genom att chatta med eleverna i de andra skolorna. Vi körde korta frågor via Socrative och Mentimeter för att få reda på vad eleverna tyckte om olika saker, såsom  att män och kvinnor inte får lika stor plats i historieböckerna. Detta gav oss bra riktlinjer för att sen skapa större och djupare frågor i klassrummen.

Projektlängden var tänkt att vara ca tre veckor men på grund av elevernas stora engagemang så drog projektet ut lite på tiden. Projektet involverade fyra länder, Sverige, Danmark, Turkiet och Frankrike. Eleverna i detta projekt var mellan 14-17 år gamla.

Projekttemat kvinnors rättigheter är aktuellt. Hur var det att jobba internationellt med just detta tema?

Det märktes att det var ett aktuellt ämne, det var väldigt många eTwinninglärare som ville delta i projektet, inte minst eftersom projektet påbörjade mitt under #metoo-rörelsens “peak”. Det blev till slut så många som sökte sig till projektet (dvs. som på eTwinningplattformen bad om att få samarbeta med oss) att vi rekommenderade en del att skapa likadana projekt tillsammans, alltså att de gärna kunde använda sig av vårt upplägg – men i ett nytt Twinspace – detta för att inte vårt projekt skulle bli för stort för oss lärare och elever att greppa.

Att jobba med kvinnors rättigheter var såklart extra spännande med tanke på samhällsläget, det blev i projektet också tydligt att vi deltagare inte såg på kvinnors rättigheter riktigt på samma sätt, vilket skapade spännande diskussioner.

Hur kopplade ni kunskapskraven till projektinnehållet?

Det var inga större svårigheter att koppla kunskapskraven både i historia och samhällskunskap till vårt projekt. Vi hade en tydlig pedagogisk planering där eleverna blev medvetna om vilka förmågor som skulle bedömas och hur. Vi kopplade projektet till arbetsområdet demokratisering vilket gjorde att det blev en naturlig del i det stoff som eleverna redan kände till, och som ska gås igenom.

Vilka digitala verktyg använde ni?

Vi kom att använda ganska många olika digitala verktyg. Vi utgick från projektytan Twinspace på eTwinningplattformen. Vi använde oss också av en Padlet där eleverna fick lägga upp sina presentationer av sig själva.

Istället för att bara lägga upp power pointar/keynote-pesentationer valde vi att visa eleverna hur de kunde spela in sina presentationer med hjälp av datorn. Inspelningarna laddades sen upp på vår Youtubekanal och länkades till vårt Twinspace.

En del länder filmade sina genomgångar av sitt lands kvinnohistoria och la upp hela inspelningen så man kunde se den flera gånger och ställa frågor på presentationens innehåll.

Fick ni som pedagoger någon aha-upplevelse genom projektet?

Vi fick flera aha-upplevelser under arbetet. Det som kanske var mest iögonfallande var hur väl eleverna hanterar digitala plattformar och med vilken lätthet de kunde ta till sig projektet.

Samtidigt fick vi bekräftat att man lär sig mer när man är delaktig och tycker att något är roligt. Många av eleverna kände att projektet verkligen var relevant för dem, något som ibland kan vara svårt att nå med just ämnet historia eftersom många av sakerna i det centrala innehållet ligger långt tillbaka i tiden.

Det känns som att vi lärde oss mycket, förutom det uppenbara historiska kunskaperna man fick från de andra länderna, lärde vi oss att det mesta löser sig när eleverna kopplas på, de är inte rädda för att “trycka fel” eller fråga när de fastnar.

Vad tyckte eleverna om det här arbetssättet? Hur ser ni på deras lärande genom projektet?

Enligt utvärderingarna som vi gjort med våra elever efter avslutat projekt så var de flesta mycket nöjda. Elever som kanske inte alltid tar störst plats fick här ett tillfälle att “glänsa”, både genom att de förstod de digitala plattformarna men också genom att de kunde ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Eleverna vidareutvecklade dessutom projektet till att även skriva en egen lista på vilka kvinnor de tycker ska vara nämnda i framtidens historiebok och det blev en ganska lång lista med betydelsefulla kvinnor.

Har ni planer för ett nytt eTwinningprojekt?

Det finns en tanke att vi kommer att fortsätta utveckla detta projekt, och göra en djupare jämförelse och att ha det mer inriktat på nutidshistoria.

Vi har flera planer för andra kommande projekt, bland annat så har vi börjat spåna på ett projekt om den framtida staden. Hur man i olika länder kan bygga städer som är hållbara ur flera olika perspektiv (ekologiskt-, miljö-, resurssparande perspektiv m.m.).

Vårt tips till nya eTwinnare:

Börja med ett mindre projekt med ett begränsat antal deltagare och VÅGA! Även om man inte kan allt på eTwinnings hemsida sida så är det alltid någon man kan fråga om hjälp och det mesta löser sig ändå när eleverna kopplas på.

Johanna Gullberg och Linda Manfredsson so-lärare i Baldersskolan, Staffanstorp

Share

Röster från skolvardagen: Slottsbrons skola i Grums: Genom eTwinning ökar elevernas självförtroende och glädje att lära samt förmåga att ta initiativ

Monica Strandberg, Slottbrons skola i GrumsMonica Strandberg i Slottsbrons skola i Grums driver just nu projektet Timeline med sina lågstadieelever. Syftet med projektet är att vidga elevernas perspektiv på världen genom kontakt med andra skolor – ett ganska vanligt låg- och mellanstadietema i eTwinning, som ger uppslag till många nya perspektiv både innehållsmässigt och med tanke på digitala arbetssätt. Monica har varit med i eTwinning en längre tid och vann också Svenska eTwinningpriset år 2010 med projektet Eric the Viking.

Att komma igång

Mina eTwinningpartner har jag hittat på eTwinningsidan, och på internationella konferenser. Den senaste samarbetspartner träffade jag på en eTwinningkonferens i Newcastle.

Om projektet Timeline

Just nu driver vi ett projekt som kallas Timeline. Syftet med projektet är att vidga elevernas perspektiv på världen genom kontakt med andra skolor. Och att öva eleverna i att använda engelska som kommunikationsverktyg, att lära om sitt eget närområde sin egen kultur och i samma omfattning lära sig om partnerskolornas erfarenheter och omgivning.

Det är ett temaområde som sträcker sig över ett flertal ämnen, som historia, geografi, engelska, och svenska.

Projektet riktar sig främst till elever i åldrarna 8-11 år. Vi är tre länder representerade i projektet, Sverige, England och Malta.

Digitala verktyg

Vi har ett urval digitala verktyg inblandade i projektet, vi har arbetat med Timeline, Padlet, Twinspace, digitalt foto, och eventuellt ska vi arbeta med videokonferenser/hangouts med partnerklasser.

Tre figurer som lägger pusselMervärde

De resultat, fördelar och mervärde, jag ser för eleverna är att de upplever sig som en del av något större, de är en del av Europa. Några elever uttryckte det som: “Häftigt att jag kan sitta här i Sverige och ha kontakt med någon i ett helt annat land”. Elevernas förmåga att ta initiativ och att genomföra något ökar tillsammans med deras självförtroende och glädje att lära.

För mig som lärare ger det unika möjligheter till kompetensutveckling genom utbyte med andra kollegor. Att nyttja digitala verktyg i undervisningen och i projektet ger mig som pedagog en ökad kompetens och vana att inlemma de digitala verktygen som en naturlig del i skolarbetet.

För skolan är det bra att vara flera lärare på samma skola är involverade i projekten och det ger ett tillfälle till ökat samarbete och kollegialt lärande.

Tips till nya eTwinnare

Mina tips till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete genom eTwinning är:

  • Prova ett kort enkelt eTwinningprojekt med någon annan skola.
  • Samarbeta gärna med en kollega.
  • Testa! Det kan bli fantastiskt

Monica Strandberg Slottsbrons skola, monica.strandberg(at)edu.grums.se

Share

Röster från skolvardagen: I af Chapmangymnasiet används omvärlden som resurs i spanska

Anna Elsborg med elever i af Chapmangymnasiet, KarlskronaI vår nya serien Röster från skolvardagen kommer ni få ta del av hur olika lärare runtom i Sverige valt att använda sig av eTwinningprojekt i sin undervisning. Lärarna berättar om sina projekt, vad de  – och eleverna – får ut av internationellt digitalt samarbete, och delar också med sig av sina tips och idéer. Först ut är Anna Elsborg i af Chapmangymnasiet i Karlskrona, vars projekt de facto är ett tips på hur kulturarvstemat kan bakas in i undervisningen.

Jag började med eTwinning efter att vi haft en workshops med eTwinning på min skola. Jag tyckte det var ett intressant och enkelt sätt att internationalisera undervisningen. Mina samarbetspartner hittade jag på eTwinningplattformen, och därefter följde en tät mejlkontakt.

Om projektet

Mitt senaste projekt handlade om en stads torg är både en social och kulturell mötesplats. Torget avspeglar människornas kultur och livsstil. Torgen fungerar som en stads “vardagsrum” där invånarna tar det lugnt, träffar grannar och deltar i kulturella evenemang. Av detta skäl valde vi att fokusera vårt projekt på de aktiviteter och traditioner som utspelar sig på torget i varje land och på så sätt förstå och lära känna vår europeiska partner. Samtidigt ville vi visa varandra vem vi är genom att presentera vår stad och vårt land. Detta gav oss en global syn på varandra.

Projektet var utformat för elever som läser moderna språk steg 3 årskurs 1 på gymnasiet, och pågick under två terminer. Jag arbetade med mina spanskelever och läraren i Spanien arbetade med sina engelskelever.

Digitala verktyg

Vi lärare fick väldigt bra kontakt och kommunikation från första början vilket underlättade givetvis. Vi använde oss av google docs när vi skapade och planerade projektet tillsammans. Dessutom hade vi haft nästan daglig kontakt via Messenger, mejl och Whatsapp. Vi hade även några möten via Live på TwinSpace (eTwinnings projektyta reds. anm.)  för att planera in virtuella möten eleverna emellan så att de kunde chatta med varandra i realtid när de hade språklektioner.

Med eleverna använde vi oss av både forumet och chatten på TwinSpace. Eleverna skickade även meddelanden till varandra via mejlfunktionen på plattformen.

Slutprodukterna för varje tema som vi gjorde, fungerade som kommunikationsaktiviteter i form av visuell och auditiv kommunikation: Blogg, powerpoint-presentationer, texter, bilder och filmer lades upp i slutet av varje månad.

Läroplanskopplingen

Vårt projekt “Meet me at the square-Nos vemos en la plaza” täcker de flesta syften, centrala innehåll och mål som finns i läroplanen för moderna språk.

Eleverna gavs möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga i ett meningsfullt sammanhang med riktiga mottagare. Reception, produktion och interaktion genomfördes genom produktion av texter, de svenska och spanska eleverna intervjuade varandra, gjorde videofilmer, använde sig av chatten och forumet på TwinSpace. I samband med intervjuerna och chatten gavs eleverna möjligheter att använda sig av vissa språkliga strategier för att stödja kommunikationen när ordförråd och grammatikkunskaper brast.

Innehållet i de texter, som eleverna skrev och mottog från skolan i Spanien, kunde sättas i relation till egna erfarenheter och kunskaper, då vi efter varje delmoment diskuterade och jämförde skillnaderna mellan länderna. Dessa diskussioner genomfördes på målspråket.

Två figurer som tillsammans lägger pusselAtt hjälpas åt

Eftersom vi arbetade med olika språkutvecklande metoder var tekniken till stor hjälp. Uppgifterna som eleverna skulle göra bestod av att skapa en blogg, hypertexter, powerpoint-presentationer, texter, bilder och filmer som lades upp i slutet av varje månad. De elever som visste hur man gjorde hypertexter och lägga upp filmer på youtube hjälpte de andra eleverna med detta. Eleverna och lärarna lärde av varandra. Även vår IT-pedagog hjälpte oss ibland när vi stötte på tekniska hinder.

eTwinning ur språklärarperspektiv

Som språklärare är eTwinning ett mycket bra verktyg då vi använde oss av omvärlden som resurs för information och lärande, vilket innebar ett mervärde för elevernas språkinlärning.

När de kom till gymnasiet hade de läst spanska i fyra år och det kan behövas något nytt som kan höja deras motivation och lust att fortsätta läsa språk. Jag tyckte det var viktigt att de kunde få prova sina språkkunskaper i verkliga sammanhang och med riktiga mottagare. Språkundervisningen blev “på riktigt” och mer levande. Det tror jag har varit den största inverkan på eleverna.

För mig som lärare att få vara med i ett sådant här projekt har varit mycket lärorikt och tillfredsställande. Jag har fått lära mig ny teknik, nya arbetssätt, lära känna spanska elever och hur de tycker och tänker, dessutom har jag fått en ny inspirerande och oerhört kunnig och drivande kollega i Sant Cugat, Barcelona. Inspiration, inspiration och inspiration!

Vår skola har och kommer att få nytta av att vi deltog i detta projekt. Vi fick nöjda och motiverade elever som fortsatte att läsa spanska steg 4. Flera av eleverna vill att vi fortsätter med fler projekt i framtiden. eTwinningprojektet har blivit en del av skolans internationalisering.

I mitt nästa projekt vill jag gärna arbeta med vårt kulturarv. Den här gången vill jag arbeta ämnesöverskridande tillsammans med en annan lärare på skolan. Ett projekt både på engelska och spanska.

Tips till nya eTwinnare

Mina tips till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete är:

  • Att våga prova, man behöver inte vara duktig på datorer. Det finns bra handledningar på internet och eTwinnings National Support Service hjälper till och löser eventuella praktiska problem som kan uppstå. Dessutom är TwinSpace, eTwinnings projektplattform, mycket användarvänlig.
  • Starta en eTwinning-grupp på skolan och hjälp och stötta varandra.

Anna Elsborg, af Chapmangymnasiet, Karlskrona, anna.elsborg(at)skola.karlskrona.se

Share