Röster från skolvardagen: Mjölnartorpets förskola i Karlstad plockar, diskuterar och skapar av skräp tillsammans med en förskola i Wales

konstverk av skräp
Ett konstverk av upphittat skräp

Den här gången har vi intervjuat Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, för att höra om hur hon och barngrupperna samarbetat kring hållbar utveckling tillsammans med förskolan Sully i Vale of Glamorgan i södra Wales nära Bristolkanalen.

Berätta lite om er förskola

Mjölnartorpets förskola ligger lite i utkanten av Karlstad i ett villaområde precis intill en skog. Vi har fyra avdelningar där två är yngre barn i åldrarna 1–3 och två är äldre barn i åldrarna 3–5. Totalt har vi ca 70 barn inskrivna.

Vår vision lyder: Jämlikhet och delaktighet i fokus mot en kreativ hållbar utveckling. Vi tror på att kunskap erhålls i samspel med andra och att barn är unika, kreativa och kompetenta. Vi är certifierade med Grön flagg (Håll Sverige Rent) sedan 2013 och arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling.

 Vad handlar ert eTwinningprojekt om?

eTwinningprojektet som vi har med förskolan och skolan Sully i Vale of Glamorgan i Wales är en fortsättning på vårt förra projekt med samma förskola som vi startade under en internationell eTwinningkonferens i Oslo förra året. Det projektet involverade även en tredje förskola i Tromsø i Norge och handlade om att lära barn att vara rädda om sin närmiljö med fokus på småkryp. Vi letade kryp i vår närmiljö och sökte fakta och namn på dem och delade resultatet med  varandra via eTwinnings projektyta Twinspace.

Fiskkonstverk gjor av skräp
Konstverket Fisken i havet

Vårens projekt: What’s floating in the sea? What’s laying in the forrest? var till att börja med ett projekt mellan småbarnsavdelningarna på våra förskolor men efterhand så har hela Mjölnartorpet involverats i projektet och vi har även fått ta del både av vad förskolebarnen och skolbarnen i Sully jobbat med. Projektet handlar om att plocka skräp i närmiljön kring förskolorna och jämföra vad man hittar och hur man kan återbruka det och sortera det. Vi vill i och med det göra barnen medvetna om att det inte är bra för miljön och naturen och djuren och människorna som bor där.

Affish
“don´t put rubish at the seaside Put it in the bin”

Ett mål med samarbetet var att barnen skulle komma på en lösning på hur vi ska få människor att sluta skräpa ner och på Mjölnartorpet så kom det fram flera bra förslag som att skriva stora plakat med texten Stopp! Sluta skräpa ner! Eller skicka upp en stor ballong med ett X på som visar att det är fel att skräpa ner. Ett argument från barnen var att inte så många skulle se plakaten eller ballongen – men med filmer som informerade och tröjor med texten Stopp! Sluta skräpa ner! tillsammans med en hand som visar Stopp! så skulle många kunna se. Vi fick en sponsor på vår kommun och vi kunde trycka upp ett 100-tal tröjor som vi nu förhoppningsvis ska få sälja på en utställning vi har på biblioteket. Det vi får in för tröjorna ska gå till WWF och ett projekt där som barnen får välja ut.

Berätta mer om hur ni samarbetar med förskolan Sully?

Vi har sett att olika åldrar tar till sig och delger varandra olika saker. Yngre barnen har bytt foton på skräp vi hittat i våra respektive närmiljöer dvs. havet och stranden samt skogen och marken runt våra förskolor. Så de har pratat om det tillsammans och vad man får och inte får göra i naturen.

Alla barn på Mjölnartorpet har plockat skräp och skapat varsin gemensam skräpskulptur i form av ett djur. Sedan har vi fotat dem och delat dem med förskolan i Wales. Den förskolan har sedan fotat vad de hittat och vad de gjort av skräpet de plockat. Skolbarnen i Sully har haft loppis och sålt det de skapat. De har även gjort ett växthus av gamla petflaskor. De är mycket aktiva i att samla och återvinna plast och har ett school eco-council som jobbar med det specifikt.

Äldre barnen på Mjölnartorpet har gjort stop motionfilmer och greenscreenfilmer om hur man ska få människor att sluta kasta skräp och delat på Twinspace med Sully. De har även QR-kodat filmerna så att man kan scanna och se filmerna på Youtube. De har också tittat på en jordglob och på en världskarta var Sully ligger och jämfört vad de funnit för skräp och vad de skapat. De pratat om havet och vilka djur som lever där och som påverkas av nedskräpning.

Barnen märkte ingen större skillnad på vilket slags skärp de hittat i Karlstad och vad som hittats i Wales. –  annat än att det flutit iland en stor träpall på stranden i Vale of Glamorgan.

Vad ser du att mervärdet är med internationellt samarbete på förskolan?

Vi tror att det är viktigt att påvisa likheter i kampen mot att förbättra och rengöra miljön trots att vi bor långt ifrån varandra och pratar olika språk. Ett internationellt samarbete med eTwinnings verktyg gör utbytet enkelt och lättillgängligt och behöver inte betyda en massa merjobb. Däremot kan det skapa nyfikenhet och stimulera intresset för andra miljöer och kulturer som har samma mål med sitt arbete som i vårt projekt.

Hur har ni kopplat upp projektet mot läroplanen

Enligt läroplanen för förskolan ska utbildningen genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveck­ling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

tre barn plockar skräp i skogen

Vi anser att vårt projekt verkligen lever upp till vad läroplanen säger och vi kan bara rekommendera alla som funderar på att prova på eTwinning att söka ett projekt ni tycker passar er eller skapa ett eget. Om ni är osäkra på hur man ska gå till väga så finns tydliga instruktioner på eTwinningplattformen men passa även på att söka till en konferens när det erbjuds. Har ni tur och en bra projektidé så kommer ni med och kan träffa blivande projektpartners öga mot öga.

Vilka fler tips vill du ge förskolor som vill prova på eTwinning?

Jag upplever att jag som pedagog lärt mig och utvecklats genom de projekt vi deltagit i och det blir lättare och att söka nya projekt och även att skapa nya. En viktig sak är att man inte ska ställa för höga krav på samarbetet så det blir för stort och omöjligt att få grepp om till att börja med. Prova sig fram, vara tillåtande mot varandra och att det är ok att göra misstag och kanske inte hinna med deadlinen för projektet. Det är ni tillsammans som äger det och som kan omforma det om så behövs för att utveckla det och lära tillsammans. På så vis blir arbetet hållbart både för er och barnen och leder mot en gemensam hållbar framtid.

Intervjun med Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, Karlstad är gjord av eTwinningteamet vid UHR

Share

Röster från skolvardagen: Traditioner, sagor och engelska mellan årskurs 1 i Slottsbrons skola i Grums och en skola i Storbritannien

Foto av Cecilia Torin

Cecilia Torin i Slottsbrons skola, Grums, har projektet Travelling Ted tillsammans med Kate Keaveny och hennes klass i Coalville, England. Här berättar Cecilia om projektet:

Syftet är att eleverna i årskurs 1, ska lära sig om olika traditioner, hur julen firas och om typiska sagor från respektive land. Detta gör vi genom ett projekt som vi kallar för Travelling Ted. Vi har en nalle från England som hälsar på i vår klass och klassen i England har besök av en älg från oss.

Att komma igång

Jag hittade min eTwinningpartner via vårt förra projekt. Vi arbetar med samma ålder på eleverna och vi ville fortsätta vårt samarbete med ett nytt projekt.

Om ”Travelling Ted”

Eleverna ska få lära sig om likheter och olikheter mellan svenska och engelska skolor, traditioner och typiska sagor från respektive land. Det gör genom att en nallen Adam från England hälsar på i vår klass och skolan i England får besök av den svenska älgen Elliot. Nallen och älgen är med i elevernas dagliga skolarbete. Genom att vi beskriver hur vår skolvardag ser ut för varandra, diskuterar vi hur det kan vara att gå i skolan i andra länder.

Digital verktyg

Vi använder oss av den digitala anslagstavlan padlet.com, av TwinSpace och Skype. Genom att vi kommunicerar med digitala verktyg visar vi eleverna vad och hur man kan göra för att kommunicera med elever i andra länder och även i Sverige.

Mervärde

Genom projektet får eleverna en förståelse och kunskap om att inte alla lever på samma sätt som vi i Sverige, och att skolan inte ser likadan ut i alla länder. Eleverna blir också medvetna om vikten av att kunna kommunicera på engelska med elever i andra länder, vilket bidrar till att eleverna blir motiverade att lära sig mer engelska.

För mig som lärare blir det också utvecklande att använda engelska på ett naturligt sätt, både i tal och skrift. Jag får möjlighet att diskutera olika pedagogiska frågor med lärare från andra länder, och även att diskutera vilka framgångsfaktorer det finns i olika skolsystem.

Två fotografier av projektets gosedjur: Älgen Elliot med en tandkrämstub och ett brev till vänster och nallebjörnen Adam med en bok av Roald Dahl till höger

Jag får använda digitala hjälpmedel på ett naturligt sätt för kommunikation med vår partnerskola, och genom att vi har bra digitala hjälpmedel i klassrummet så öppnas många möjligheter.

För skolans del handlar det om att vi som liten skola har möjligheter att visa våra elever att vi kan samarbeta med skolor i andra länder på ett enkelt sätt, med den teknik som vi har tillgång till.

Tips till nya eTwinnare

Gör det enkelt och hitta en partner som arbetar med elever i samma ålder som du. Ett uttryck som beskriver ett lyckat projekt är ” Keep it short and simple

Cecilia Torin, Slottsbrons Skola, Grums
Cecilia.Torin(at)edu.grums.se

Share

Röster från skolvardagen: SG Södra Viken i Sunne om att eTwinning funkar utmärkt också på yrkesprogrammen

We are teachers in a truck driving school in Belgium, France and Sweden. It is our aim to bring students from these countries closer together by setting up a project about their future job as a truck driver. Så börjar projektbeskrivningen av About a trucker´s life som Anna Thorstensson i SG Södra Viken varit med och drivit. Vi ställde Anna några frågor om projektet som pågår hela vårterminen 2019.

Projektlogga: Without Trucks you would die

Varför började du med eTwinning?

Jag vill få en utmaning för både lärare och elever, göra eleverna nyfikna på omvärlden och att eleverna ska få använda engelska.

Vi är lärare som jobbar med fordons- och transportprogram i Belgien, Frankrike och Sverige. Det är vårt mål att ta studenter från dessa länder närmare varandra genom att skapa ett projekt om deras framtida jobb som lastbilschaufförer. Genom att använda flera inlärningsaktiviteter ska studenterna dela hur en framtida lastbilsförare skulle kunna vara och uppleva några skillnader också. De kommer att behöva genomföra vissa nationella bestämmelser om att köra lastbil och de uppmanas att jämföra resultaten mellan partnerna

Hur hittade du din eTwinningpartner?

Genom eTwinning Live blev jag kontaktad för att delta i projektet.

Berätta mer om projektet 

Syftet med projektet är flera, bland annat att eleverna får möjlighet att förbättra sina IT-kunskaper, att eleverna får lära sig engelska termer inom sin yrkesinriktning, och skriva CV på engelska genom att använda Europass. Ett viktigt syfte är också att eleverna får jämföra och diskutera vad som kännetecknar en bra yrkesförare med sina partnerskolor.

Projektet är för elever i åldern 16 till 19 år. Vi började projektet i september 2018 och det avslutas i maj 2019, och vi jobbar med det en lektion i veckan.

Samarbetet mellan partnerskolan, eleverna och lärarna fungerar väl. Eleverna kommunicerar via TwinSpace, men det har varit svårt att få till ett online-möte av schematekniska skäl.

Inom vilket ämne/vilken kurs driver du projektet? 

Projektet ingår i samhällskunskapsundervisningen, och ingår det centrala innehållet för Sh1a1: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Vidare tar jag fasta på följande skrivning i läroplanen: Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning, i ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Gymnasieskolans uppdrag; Läroplan för gymnasieskolan

Vilka digitala projekt använder ni i projektet?  

I projektet har vi använt TwinSpace för kommunikation mellan eleverna, och vi lärare har kommunicerat via Messenger. Under våren ska vi skapa en webbtidning och då får både lärare och elever använda andra digitala verktyg.

Vilka resultat, fördelar och mervärde ser du med eTwinning?

För eleverna ser jag att projektet väcker nyfikenhet för omvärlden och att de får använda engelska. För mig som lärare är eTwinning utvecklande och det ger mig ett nytänkande i undervisningen. Mervärdet för skolan är att vi får nya kontakter och nätverk som vi kan utveckla till utbyten och för framtida praktikplatser.

Vad kommer ditt nästa eTwinningprojekt att handla om?

Mitt nästa projekt blir nog mindre, om kulturella skillnader eller klimatpåverkan.

Vilka tips till lärare vill du ge till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete genom eTwinning?

Gör det, det ger så mycket tillbaka! Du lär känna kollegor i andra länder redan innan du drar igång projekt med eleverna. Planera tillsammans med partners och enas om gemensamt uppsatta mål och tidsramar inledningsvis. Det är lätt att få in eTwinningprojekt i vardagen.

Anna Thorstensson, SG. Södra Viken, Sunne

Share

Röster från skolvardagen: ‘Where there’s a will, there’s a way’ , ett projekt om hållbara vanor

Karta på projektskolornaGabriela Petre Broman, i Hagalidskolan i Staffanstorp, ingick i ett projekt med 30 skolor i 11 länder i Europa. Projektet Where there’s a will, there’s a way uppmuntrade eleverna att tänka på hur de kan bidra till att minska energiförbrukningen och att bli av med ohållbara vanor. eTwinningprojektet riktar sig till elever mellan 15 och 18 år.

eTwinningteamet har ställt frågor till Gabriele Petre Broman, om projektet.

Varför bestämde ni er för att prova på eTwinning?

För något år sedan fick vi inbjudan till en workshop kring eTwinning. Jag har alltid varit nyfiken på att prova nya saker, gå på föreläsningar och workshops, och just eTwinning hade jag inte hört talas om. I samband med inbjudan läste jag lite på om det och fastnade snabbt för idén att samarbeta med lärare från andra länder, det är en tanke som har funnits inom mig länge och jag har väntat på rätt tillfälle att ta i det.

Jag hörde av mig, via sociala medier, till bekanta från andra länder om de kunde tänka sig starta ett projekt tillsammans med mig. När jag hade registrerat mig på eTwinning, blev jag ganska snabbt hittad av superduktiga och erfarna eTwinningslärare från Spanien och Serbien. Lite tur har man alltid!

Berätta kort om ert projekt och hur ni kopplade kunskapskraven till projektinnehållet

Projektets loggaDet primära syftet med Where there’s a will, there’s a way var att öka medvetandet kring våra ohållbara vanor när det gäller energianvändningen och väcka tankar kring hur man kan minska och effektivisera det lokalt och globalt. Eleverna fick undersöka andra möjligheter för en hållbar existens och jämföra olika länders energianvändning och energikällor. Eleverna fick diskutera hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och komma fram till åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Projektet pågick under nästan hela vårterminen, vi jobbade med projektet ungefär två lektioner i veckan. Eleverna jobbade med projektet på mestadels under fysiklektionerna, men även på engelsk- och SO-lektionerna. Elevernas arbete stämde väl överens med kunskapsmål och kursplaner i respektive ämne. Dessutom fick eleverna en ”dusch” av digitala verktyg.

Vad tyckte eleverna om det här arbetssättet? Hur ser ni på deras lärande genom projektet?

Att ha eTwninningprojekt gav många fina resultat för eleverna, såsom att eleverna lärde sig av varandra och tog till sig allvaret i miljöproblemet på ett betydligt bättre sätt än när de läste till prov. De hade något att berätta för andra och fick i sin tur berättat hur det är i deras länder.

Jag upplevde att eleverna fick kunskap för livet. Eleverna tyckte att det var upplyftande att få beröm från jämnåriga för sina presentationer, det kändes så mycket mer värdefullt än ett betyg eller feedback från läraren.

Vad tyckte ni om att jobba med digitala verktyg?

En bild där det står We love nature - We love eTwinningFöre projektet tyckte jag själv att jag var bra på att använda digitala verktyg i undervisningen, men med projektet var det som att komma in i en godisaffär, så jag har fått ”boosta” med mycket inspiration när det gäller kreativa, relevanta och proffsiga, lättanvända program. För egen del har lärt mig använda många nya olika digitala verktyg.

Har ni planer för ett nytt eTwinningprojekt?

Mitt nästa projekt ska handla om hållbar turism. Vi börjar med en av åtgärderna som bestämdes vid FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio +20, nämligen hållbar konsumtion och produktion, och riktar det sedan mot miljökonsekvenserna av våra val i samband med resor till olika länder.

Vilka tips till lärare vill du ge till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete?

Tveka inte att testa! Börja med en grupp elever, ett litet projekt. eTwinning är kompetensutveckling när det är som bäst!

Share

Röster från skolvardagen: Tema ‘kvinnors rättigheter’ i eTwinningprojekt mellan Staffanstorpelever och elever från Danmark, Turkiet och Frankrike

Linda Manfredsson (v) och Johanna GullbergUnder vårterminen 2018 drev so-lärarna Johanna Gullberg och Linda Manfredsson i Balderskolan i Staffanstorp ett ca tre veckor långt eTwinning-projekt kring kvinnors rättigheter – ett projekt som drog ut lite på tiden pga. – eller tack vare –  elevernas engagemang.

eTwinningteamet har ställt Johanna och Linda några frågor om projektet – som till temat känns högaktuellt just nu, dels pga. samhällsläget, dels också genom de nya skrivningarna om jämställdhet i läroplanen som trädde i kraft i juli 2018.

Varför bestämde ni er för att prova på eTwinning?

Jag, Johanna, kom i kontakt med eTwinning via sociala medier, där flera tidigare kollegor hade testat på eTwinning och gillade konceptet. När sen en av eTwinning-ambassadörerna, Annie Bergh hade en workshop i regionen så var det bara att hoppa på! Jag fick dessutom under hösten 2017 möjlighet att åka på ett eTwinningseminarium i Ukrainska Lviv där temat var historia och kultur.

Berätta kort om ert projekt

Vårt projekt Women´s Right´s startades av oss och en dansk lärare. Grundtankarna med projektet var att göra eleverna uppmärksammade på

• hur kvinnor och män framställs i våra historieböcker
• hur kvinnornas kamp för att få rösträtt sett ut olika länder
• hur den generella kvinnohistorien porträtteras i respektive land.

Vi hade också som ett mätbart moment, att eleverna i respektive land skulle räkna hur många gånger kvinnor och män nämndes i den aktuella historiebok man använde. Här skulle man också göra skillnad på om kvinnor var i bisats (ex. hustru till…) eller om de porträtterades som “huvudpersoner”.

Foto av en tidslinje kring kvinnors rättigheter i Sverige, som eleverna skapatDet visade sig vara stora skillnader mellan hur många gånger män och kvinnor nämndes och eleverna diskuterade engagerat vad detta kunde bero på – först i klassen och sedan genom att chatta med eleverna i de andra skolorna. Vi körde korta frågor via Socrative och Mentimeter för att få reda på vad eleverna tyckte om olika saker, såsom  att män och kvinnor inte får lika stor plats i historieböckerna. Detta gav oss bra riktlinjer för att sen skapa större och djupare frågor i klassrummen.

Projektlängden var tänkt att vara ca tre veckor men på grund av elevernas stora engagemang så drog projektet ut lite på tiden. Projektet involverade fyra länder, Sverige, Danmark, Turkiet och Frankrike. Eleverna i detta projekt var mellan 14-17 år gamla.

Projekttemat kvinnors rättigheter är aktuellt. Hur var det att jobba internationellt med just detta tema?

Det märktes att det var ett aktuellt ämne, det var väldigt många eTwinninglärare som ville delta i projektet, inte minst eftersom projektet påbörjade mitt under #metoo-rörelsens “peak”. Det blev till slut så många som sökte sig till projektet (dvs. som på eTwinningplattformen bad om att få samarbeta med oss) att vi rekommenderade en del att skapa likadana projekt tillsammans, alltså att de gärna kunde använda sig av vårt upplägg – men i ett nytt Twinspace – detta för att inte vårt projekt skulle bli för stort för oss lärare och elever att greppa.

Att jobba med kvinnors rättigheter var såklart extra spännande med tanke på samhällsläget, det blev i projektet också tydligt att vi deltagare inte såg på kvinnors rättigheter riktigt på samma sätt, vilket skapade spännande diskussioner.

Hur kopplade ni kunskapskraven till projektinnehållet?

Det var inga större svårigheter att koppla kunskapskraven både i historia och samhällskunskap till vårt projekt. Vi hade en tydlig pedagogisk planering där eleverna blev medvetna om vilka förmågor som skulle bedömas och hur. Vi kopplade projektet till arbetsområdet demokratisering vilket gjorde att det blev en naturlig del i det stoff som eleverna redan kände till, och som ska gås igenom.

Vilka digitala verktyg använde ni?

Vi kom att använda ganska många olika digitala verktyg. Vi utgick från projektytan Twinspace på eTwinningplattformen. Vi använde oss också av en Padlet där eleverna fick lägga upp sina presentationer av sig själva.

Istället för att bara lägga upp power pointar/keynote-pesentationer valde vi att visa eleverna hur de kunde spela in sina presentationer med hjälp av datorn. Inspelningarna laddades sen upp på vår Youtubekanal och länkades till vårt Twinspace.

En del länder filmade sina genomgångar av sitt lands kvinnohistoria och la upp hela inspelningen så man kunde se den flera gånger och ställa frågor på presentationens innehåll.

Fick ni som pedagoger någon aha-upplevelse genom projektet?

Vi fick flera aha-upplevelser under arbetet. Det som kanske var mest iögonfallande var hur väl eleverna hanterar digitala plattformar och med vilken lätthet de kunde ta till sig projektet.

Samtidigt fick vi bekräftat att man lär sig mer när man är delaktig och tycker att något är roligt. Många av eleverna kände att projektet verkligen var relevant för dem, något som ibland kan vara svårt att nå med just ämnet historia eftersom många av sakerna i det centrala innehållet ligger långt tillbaka i tiden.

Det känns som att vi lärde oss mycket, förutom det uppenbara historiska kunskaperna man fick från de andra länderna, lärde vi oss att det mesta löser sig när eleverna kopplas på, de är inte rädda för att “trycka fel” eller fråga när de fastnar.

Vad tyckte eleverna om det här arbetssättet? Hur ser ni på deras lärande genom projektet?

Enligt utvärderingarna som vi gjort med våra elever efter avslutat projekt så var de flesta mycket nöjda. Elever som kanske inte alltid tar störst plats fick här ett tillfälle att “glänsa”, både genom att de förstod de digitala plattformarna men också genom att de kunde ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Eleverna vidareutvecklade dessutom projektet till att även skriva en egen lista på vilka kvinnor de tycker ska vara nämnda i framtidens historiebok och det blev en ganska lång lista med betydelsefulla kvinnor.

Har ni planer för ett nytt eTwinningprojekt?

Det finns en tanke att vi kommer att fortsätta utveckla detta projekt, och göra en djupare jämförelse och att ha det mer inriktat på nutidshistoria.

Vi har flera planer för andra kommande projekt, bland annat så har vi börjat spåna på ett projekt om den framtida staden. Hur man i olika länder kan bygga städer som är hållbara ur flera olika perspektiv (ekologiskt-, miljö-, resurssparande perspektiv m.m.).

Vårt tips till nya eTwinnare:

Börja med ett mindre projekt med ett begränsat antal deltagare och VÅGA! Även om man inte kan allt på eTwinnings hemsida sida så är det alltid någon man kan fråga om hjälp och det mesta löser sig ändå när eleverna kopplas på.

Johanna Gullberg och Linda Manfredsson so-lärare i Baldersskolan, Staffanstorp

Share