Digital bokklubb

Intervju med Lisa Aulin, från Viktor Rydbergs skola, deltagare i eTwinningprojektet ”A.B.C Active Book Club”.

Lisa hade ett projekt i form av en digital bokklubb tillsammans med sju andra länder. Eleverna skulle välja en gemensam bok att läsa och diskutera samt arbeta med kreativ skrivning. De länder som ingick i projektet var Sverige, Armenien, Belgien, Bulgarien, Grekland, Turkiet och Serbien. Alla länder samarbetade dock inte lika ingående med varandra utan man hade en eller två länder med djupare samarbete.

Berätta kort om ditt eTwinningprojekt

Lisa: Jag arbetade ensam, som engelsklärare från Sverige, med detta projekt. Det passade bra att låta eleverna i årskurs 8 få läsa en engelsk roman med koppling till andra världskriget. Eleverna var läsvana, många gick i spetsklass för engelska, och var därför starka i engelskämnet. De behövde något engagerande att grotta ned sig i. Dessutom ville jag ge dem en autentisk mottagare samt ämnesintegrerat med historia och ge dem en ökad historisk förståelse på köpet.

Hur hittade du din projektpartner?

Jag la ut en annons på eTwinning Live under Partnerforum. I profilen frågade jag efter någon ny inriktning om läsning. Jag ville att eleverna inte bara skulle läsa för sig själva.

En lärare från Grekland, Stavroula Siatira, kontaktade Lisa. Trots att eleverna gick i årskurs 8 och övriga elever var två år äldre, var de svenska eleverna i jämförelse med elever i några av de andra länderna förhållandevis duktiga på språket. De svenska eleverna fick fokusera på kommunikation och engelska som arbetsspråk samt strategier i projektarbete snarare än engelska grammatik.

Varför (och hur) valdes just Alan Turings bok ”the Enigma”, en bok om hur en Cambridgematematiker knäcker den tyska koden under andra världskriget?

Alla partnerskolor skickade in egna förslag till Stavroula, som var projektägare.

Presentationer av romanerna sammanställdes på vår projektsida (Twinspace) och alla elever fick sedan rösta . Även om detta var det demokratiska sättet att välja roman visade sig The Enigma tyvärr vara för språkligt avancerad för mina elever, som var två år yngre än de andra i projektet. Flera av mina elever tyckte att boken var för tjock och svårläst.

Här såg Lisa en stor skillnad mellan kursplanen i Sverige och t ex Grekland. De svenska kunskapskraven är lägre.

Vi löste det så att mina elever fick läsa utdrag från The Enigma samt se filmen eftersom innehållet fascinerade dem mycket. Mina elever fick därefter välja bland andra titlar, som komplement, med koppling till andra världskriget som till exempel The book thief, Anne Frank’s Diary, Once eller Boy in the Striped Pyjamas som passade deras ålder bättre.

Projektägaren i Grekland, lottade vilken skola man skulle ha ett djupare samarbete med. Sverige och Grekland blev samarbetspartners. De grekiska eleverna konstruerade bland annat Trivial Pursuit-spel som skickades till Sverige. Det kunde vara frågor om karaktärer i böckerna, frågor om Andra världskriget mm. Det var väldigt populärt att få detta spel, även om det var analogt, och eleverna spelade spelet under lektionstid.

Projektarbetsytan Twinspace fungerade som samlingsplats för t ex läsloggor, instuderingsfrågor, presentationer mm.

Det hände att jag och mina elever inte lyckades med det tekniska som Stavrola lagt upp på Twinspace. Då fick vi hjälp av de grekiska kollegorna. Det är fantastiskt att få kollegialt stöd över landgränserna. Framför allt var det dock roligt för eleverna att få en verklig mottagare till sina presentationer.

Utdrag ur projektets Twinspace

 

Fick du några oväntade resultat i samband med detta läsprojekt?

Det blev mer diskussion gällande värdegrundsfrågor än vad jag hade räknat med. Det fanns några svenska elever som hade en ganska negativ förutfattad mening om Grekland och den ekonomiska krisen, som var som värst under projektet. Det blev riktigt intressanta diskussioner kring hur mycket man själv kan på verka sin vardagliga situation. Det blev så mycket djupare samtal än om de bara läst om den ekonomiska och politiska situationen i någon lärobok. Dessutom blev det betydligt fler nutidsfrågor än vad jag varit beredd på för ett projekt som handlade om Andra världskriget.

Lisa upplevde att hon dessutom upptäckt nya IKT-verktyg under projektet.

I detta fick jag väldigt mycket hjälp av den grekiska läraren. Dessutom blev eleverna väldigt engagerade då det märkte att de kunde hjälpa oss lärare med verktyg. Mitt tips till andra lärare är att våga släppa på sitt eget kontrollbehov så blir det mycket roligare för eleverna och du själv utvecklas vad gäller IKT-verktyg.

Vilka lärdomar tar du med dig till nästa projekt:

Det är viktigt att förklara syftet med projektet tydligt för eleverna för att öka deras motivation. Bestäm dig innan om projektets syfte är enbart för träning eller för betygsunderlag och kommunicera det till eleverna.

Jag borde dessutom ha börjat med ett mindre projekt. Jag arbetade samtidigt med ytterligare ett eTwinningprojekt tillsammans med en skola i Scotland. Det projektet handlade om Sagor och myter där eleverna skulle jämföra och förklara förklaringsmyter, typiska för sitt land. Mina elever tyckte att det var lite för barnsligt. Dessutom var det lite mycket att administrera två projekt samtidigt.

Nästa projekt skall nog vara med enbart en eller två andra skolor. Jag upptäckte att eleverna på den skotska skolan var mycket intresserade av det svenska deckarundret. Kanske kan man jämföra svensk och skotsk nutidslitteratur i ett projekt?

Dessutom tror jag att det är bra att ha flera saker pågående parallellt där eTwinningprojektet är en aktivitet. Det gör att man inte blir så beroende av att den andra skolan levererar. Deadlines är svårt. Är det många länder inblandade är det alltid någon som har lov eller idrottsdag.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *