I vilken utsträckning främjar eTwinning interkulturell kompetens?

Masteruppsats av Georgia Wilhelmsson

Jag studerar på det Nordiska Mastersprogrammet för lärare i engelska som ges av Högskolan i Halden, Göteborgs Universitet och Växjös Universitet på distans. Vårterminen 2017 skrev jag klart min masteruppsats och valde att ta reda på i vilken utsträckning eTwinning främjar interkulturell kompetens.

Skolåret 2016/2017 deltog jag i ett eTwinningprojekt tillsammans med mina elever i engelska 6 (andra året på gymnasiet) som hette: “The Universe is made of Tiny Stories”. Detta projekt handlade till stor del om digitalt berättande där eleverna skapade kortfilmer som handlade om kända personer som hade inspirerat dem på ett eller annat sätt. I projektet deltog skolor från 13 länder och eleverna fick ofta chansen att interagera med varandra via Skype. De fick chansen att samtala på engelska om traditioner, livsstilar, värderingar, attityder samt kulturella likheter och skillnader. En av uppgifterna var att skapa två avatarer (påhittade figurer) som besökte varje skola under en veckas tid och eleverna fick möjligheten att skriva en dagbok om den fiktiva vistelsen. På så sätt fick de mer inblick i varandras vardagsliv och kunde se hur jämnåriga hade det i olika länder både under skoltid och på fritiden.

När jag skrev min masteruppsats utgick jag från detta eTwinningprojekt och skapade två enkäter, en för lärare och en för elever för att undersöka i vilken utsträckning eTwinning främjar interkulturell kompetens. Jag hade teoretikern Michael Byram som utgångspunkt för min undersökning. Han utvecklade en modell för interkulturell kommunikativ kompetens (1997) där han identifierade fem viktiga kunskaper som behöver utvecklas för att man ska bli en bra interkulturell talare:

  1. Kunskap
  2. Attityder
  3. Förmåga att tolka en kulturell händelse och förstå det i ett kulturellt sammanhang
  4. Förmåga att självständigt inhämta kunskap om andra kulturer
  5. Kritisk kulturell medvetenhet om samhället och dess värden

I min undersökning deltog 18 lärare och 99 elever som besvarade enkäterna i form av öppna svar. Resultaten visade att både lärare och elever såg flera fördelar med att arbeta i detta eTwinningprojekt. Bland annat nämndes samarbete, kommunikation, autencitet, kreativitet, interaktion, variation och kunskap om andra länder som viktiga faktorer som hade god inverkan på inlärningen av det engelska språket.

Elever och lärare uppskattade arbetet med de digitala verktygen och möjligheten att få förståelse för andra kulturer och levnadssätt genom projektaktiviteterna. Lärarna har delat med sig av varandras kunskaper och pedagogiska metoder och på så sätt lärt sig mycket av varandra. Eleverna har fått nya kulturella insikter och nya vänner. Det betonades att man lärde sig visa empati, respekt och ömsesidig förståelse för varandras kulturella arv genom att berätta om sin egen kultur under Skypesessionerna. Man föds inte med interkulturell kompetens utan det är en process som pågår hela livet och ju mer man utsätts för andra kulturer desto mer utvecklas man som person. Både lärare och elever ansåg att detta eTwinningprojekt definitivt främjade det interkulturella lärandet i stor utsträckning.

Sammanfattningsvis vill jag betona hur viktigt det är att integrera eTwinning i sin undervisning eftersom det ger enorma möjligheter till både internationalisering, digitalisering och utvecklandet av interkulturell kompetens. I Skolverkets rekommendationer och styrdokument står det klart och tydligt att dessa områden bör främjas. Vi som arbetar i skolans värld har en stor roll att fylla. Det är viktigt att träna våra elever att bli ansvariga världsmedborgare i vårt digitala multikulturella samhälle. Interkulturell förståelse främjar tolerans och respekt och är ett måste!

/Georgia Wilhelmsson,

eTwinningambassadör och Ämneslärare på Uddevalla gymnasieskola

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *