Marie Wesén och Annie Bergh från Malmö

Ann Bergh och Marie Wesén från MalmöAnnie är lärare och  är Marie biträdande skolledare på varsin skola i Malmö i södra Sverige. De har arbetat med eTwinning nästan ända från eTwinnings början. Båda skolorna arbetar med yngre barn, förskolan tom  år sex och i båda skolorna satsas det starkt på användning av IKT i undervisningen.  I sitt arbete med eTwinning ser man det som en fördel att så många som möjligt involveras så att inte projektet ligger i händerna på en eller några eldsjälar. En noggrann projektplan med tider, mål och en tydlig projektidé är avgörande. Låt planeringen ta tid, det tjänar men på när antalet missförstånd minskar. Att utbyta emailadresser och inte endast förlita sig på eTwinningportalens mailsystem är klokt. Inte alla har vanan attt gå in på sin TwinSpace regelbundet.  Vid slutet av projektet är det också en bra idé att låta utvärderiingen i projektet – lärdomar kan dras som man kan ha nytta av i kommande projekt.

Marie betonade att en av de stora fördelarana med att ha samarbetet på TwinSpace är att det är en säker community – ingen som inte är medlem kan komma in – den är heller inte sökbar på internet.

Som lärare får man mycket energi från att arbeta med eTwinning – glada entusiastiksa elever som verkligen vill arbeta. Deras miner när de ser sig själva på bild i communityn är som en vitamininjektion för mig, säger Marie.

Donatella Nucci om eTwinningportalen och skolledarens roll

Donatella har arbetat som National Support Service i Italien sedan eTwinnings början, och är nu sedan ett år en del av den Centrala supporten i Bryssel.  Varför ska skolledare intressera sig för eTwinning? frågar sig Donatella. Intervjuer med eTwinnande lärare visar att skolledaren är en viktig person för läraren som försöker genomföra eTwiningprojekt – utan skolledarens stöd är det så mycket svårare arr orka igenom de olika faser som projektet innebär. Om skolledaren stöttar och förstår problemen blir läraren inte längre ensam i detta arbete, vilket kan utgöra skillnaden mellan att orka fortsätta och att ge upp när problem dyker upp.

Donatella visade de funktioner man får tillgång till efter att man registrerat  sig på portalen respektive registrerat ett projekt: eTwiningskrivbordet/Desktop och eTwinningplatsen/TwinSpace. Man kan naturligtvis välja det språk man önskar på sidan, i en rullist längst upp till höger på sidan. En mycket bra idé om du undrar över funktionerna här är att gå till fliken HJÄLP och klicka på Anvisningar/Guidelines. Dessa finns förstås också på alla de 23 officiella språken.

Var är eTwinning – och vart är det på väg?

Dag 2 inleds med med en genomgång av Vad eTwinning egentligen är – Hur började det? Hur har det utvecklats under sina 5 år? Vart är vi på väg? Nu är vi i fasen eTwinning 2.0, och utvecklingen kommer förstås inte att stanna av! Anne Gilleran, pedagogisk ledare vid eTwinnings centrala support i Bryssel visar portalens allmänna ytor. Hennes presentation (på engelska)  kan du hitta här. Ta en titt på den – speciellt de grafiska framställningarna av det sociala nätverk som eTwinning har utvecklats till, är mycket uttrycksfulla. Hon berörde också hur utbildningen har utvecklats i förhållande till utvecklingen av digtala verktyg  – istället för undervisning talas om lärande; precis som Simon Botten visade under sin föreläsning igår. Utbildning är helt enkelt ett vidare begrepp idag än för 20 år sedan. Elevens uppgift är inte längre att absorbera vad läraren lär ut, utan att själv söka kunskap. Lärarens roll blir av detta inte mindre viktig utan ännu viktigare. Se också filmen som ligger i presentationen. Den refererar en amerikansk undersökning i vilken det bl.a. visas att 99% av de intervjuade tror att elever idag inte utbildas tillräckligt i problemlösning, digital kompetens och annat som ligger i framtiden. eTwinning är naturligtvis inte lösningen på allt detta, men kan bidra till att föra skolan in i 21 århundradets lärande.  Läraens och elevens roll flyter ihop, det finns massor av saker som elever vet mer om än lärare, men det äar läraren som har den pedagogiska kompetensen. Om vi lär tillsammans kan vi komma närmare målet!

Niclas Långö från Skolverket berättar om PIM

Niclas Långö
Niclas Långö

Lärare lär lärare – det är idén med PIM. Tio moduler gör det möjligt att komma igång med att använda digitala verktyg i undervisningen.  Många kommuner har nappat på erbjudandet att examinera sina lärare, men eftersom allt material finns fritt tillgängligt på internet kan vem som helst använda det.  Många lärare väljer ochså att använda PIM i sin egen undervisning – och examinera sina egna elever. PIM går verkligen hand i hand med eTwinning och det är en stor fördel för eTwinning att Niclas också arbetar med eTwinning 20% av sin tid.

Man har undersökt vilka framgångsfaktorer som har varit avgörande för att lyckas med PIM. Skolledning och politiker ska vara med  på tåget. skolledningen ska dessutom själv använda digitala verktyg. Bestämda ramar kring utbildningen är avgörande. Regelbundna möten mellan examinerna då de kan utbyta erfarenheter.   Upskattat av lärarna var också att få ett headset vid “examen” och att bli bjudna på lunch!

Lärarna använde i allmänhet mellan 20 och 40 timmar på utbildningen. 64 % av deltagarna anser att deras elever har vunnit på lärarnas deltagande i PIM, vilket är ett väldigt tydligt mått på lärarnas uppskattning.

Efter Niclas genomgång var det många av deltagarna som visade stort intresse och frågor väcktes av flera om hur PIM skulle kunna översättas och användas i andra länder.

Nästan hundra rektorer från hela Europa i Göteborg

Just nu öppnar eTwinings Professional Development Workshop för skolledare från alla eTwinningländer. Glada och förväntansfulla väntar alla på att höra Simon Botten Head teacher från Christ Church CE Primary School berätta om sina erfarenheter kring “A laptop for every child! But what do you do when the dream arrives?”

Hans slutsats är att datorer inte automatiskt förbättrar läarandet men att man med en pedagogiskt medveten och kreativ användnig kan stora fördelar nås. Samarbetet med hemmet kan ökas när eleverna kan få “läxhjälp online” då t.ex. föräldrarna kan få hjälp med nya mattealgoritmer.

En utmaning är att stiga ner från katedern och inse att eleverna kan kolla upp vad man säger på Wikipedia på ett ögonblick: Du sa att alligatorn är en reptil, men den är en amfibie står det här!

Ett viktigt inslag i det förhållningssätt som skolan bibringar eleverna är att de har ett ansvar för vad de gör på internet. Man kan sätta filter i datorn men det viktigaste filtret måste sitta i elevernas huvud. I detta ligger också  att eleverna växer och tar mer ansvar för sitt eget lärande.  Lärandekulturen har förändrats, föräldrarna har blivit mer involverade, studietekniken har förbättrats och läsinlärningen sker snabbare och bättre.

“A laptop for every child is wonderful – and tricky”  Det är inte möjligt att vända tillbaka – även om vi inte helt kan överblicka vad det är som sker i alla delar. Teknologin är här och vi måste lära oss använda den. Eleverna ska inte tänka “dator” utan “Vad kan den användas till i mitt lärande.”

Mr Botten avslutade med att citera Graucho Marx ord: “If something is worth doing, it’s worth doing badly.”