Röster från skolvardagen: Emelies eTwinningresa – från julkortsprojekt till “coding unplugged”

Foto på Emelie Eriksson där hon står på vänster sida om en eTwinningflagga fäst på en klassrumstavla

I serien Röster från skolvardagen har vi den här gången pratat med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan i Skellefteå. Med mycket entusiasm och tio eTwinningprojekt på nacken har Emelie lotsat sin skola mot utmärkelsen eTwinning School. Här berättar hon bland annat om hur hon utvecklat sina projekt mot större elevsamverkan och vad deltagandet i eTwinnings nätverkande aktiviteter gett henne.

Berätta om din eTwinningresa

Jag har jobbat med eTwinning i drygt fyra år. Det började med att vi under en kompetensutvecklingsdag fick lyssna till en av våra eTwinningambassadörer där hon visade hur hon jobbat med eTwinning och hur hon hade samarbete med lärare från olika länder. Jag tänkte direkt att det där är något som jag också vill prova på, att det är något som jag tror kan vara utmanande och utvecklande för både mig som lärare och för eleverna. Jag har hunnit med många projekt under dessa år – tio projekt med olika teman:

Julkort (2), Påskkort (2), Learn something new, learn something cool (Grej of the day), Matematik – Problemlösning, Programmering med Scratch Jr, Storytelling med Scratch, Coding with Scratch och Coding unplugged

Hur var det att jobba med ditt allra första eTwinningprojekt?

Det absolut första projektet jag gjorde hade jag bestämt mig för att göra litet och enkelt. Eleverna skulle få rita julkort och posta dem till partnerskolorna. De skulle också beskriva sina jultraditioner för varandra i ett presentationsprogram.

Det var ett enkelt projekt, men vi var lite för många partnerskolor. Jag tror vi blev tio skolor. Några julkort hann inte komma fram innan vi gick på jullov osv. Vi hann inte heller gå igenom alla jultraditioner från de olika länderna. Då bestämde jag mig för att nästa projekt skulle bestå av färre partnerskolor.

Att utveckla sina eTwinningprojekt vidare – hur gör du?

Det svåraste med projekten är att anpassa nivån så att man fångar alla elevers intresse. I början av min eTwinningresa tyckte jag också var det svårt att komma på hur man kan få eleverna att verkligen samarbeta över landsgränserna. Partnerskolorna har alla olika IT-verktyg att tillgå. Men när jag till slut hittade en samarbetspartner i grannlandet Finland, som också jobbade med en särskild programmeringsapp, Scratch Jr,  blev det så mycket lättare att få med elevsamarbete över landsgränserna. Vi hittade varandra genom projektpartnersökforumet inne på eTwinning Live.

Läroplanskopplingen – hur har den utvecklats för varje projekt?

Det första kodningsprojektet jag hade, handlade om att eleverna genom Scratch Jr skulle presentera och visa delar av sin skola genom att programmera en sekvens med bakgrunder från olika delar av skolan. Det finns så mycket i läroplanen som man kan koppla eTwinningprojekt till. När det gäller just programmering i eTwinningprojekt handlar det ju förutom om kommunikation också om samarbete:

Teknik

Ämnets syfte: ”Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.”

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.”

Centralt innehåll teknik åk 1-3
“Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.”

Just i detta projekt skulle eleverna dokumentera, ta bild med iPad, på en del av skolan för att sedan programmera en kort berättelse och dela med partnerskolan. Jag vidareutvecklade sedan detta projekt för att få samarbete över landsgränserna.

Då blev det en storytelling-variant, i Scratch. Mina elever programmerade parvis en början på en berättelse. Sedan fick partnerskolans elever – också de två och två – programmera en fortsättning på mina elevers berättelser. Då blev det ännu mer programmering på lite mer avancerad nivå:

LGR11 för ämnet matematik: Genom undervisningen för matematik ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.”

Centralt innehåll i matematik åk 1-3

Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.”

I nästa programmeringsprojekt lade jag till en analog programmeringsövning. Eleverna skulle rita ett självporträtt på ett rutat papper så att det blev en pixelbild. Sedan skulle de göra om den till en kod. Partnerskolans elever fick koden och skulle läsa koden och återskapa pixelbilden. Där kunde jag även koppla till bildämnet. För de flesta projekt kan man hitta kopplingar till flera ämnen i läroplanen:

Centralt innehåll i matematik åk 1-3 ”Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.”

”Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras”

I det senaste programmeringsprojektet gjorde jag den analoga pixelövningen till en digital pixelövning genom Piskelapp. I alla programmeringsprojekt har vi även haft en del programmerande i Scratch på olika sätt – oftast genom samarbete över landsgränserna.

Ju mer man jobbar med och utvecklar sina eTwinningprojekt, desto lättare och mer självklart är det att väva in läroplansmålen till projekten. Det viktigaste är att väva in projektet i undervisningen, i det som vi redan håller på med – och inte se det som ett sidoprojekt – att använda läroplanen och planera utifrån den, precis som vi gör med allt annat.

Överlag tycker jag att eTwinning är lätt att koppla till delar i läroplanen, t.ex. genom följande:

”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.”
Lgr11, Skolans värdegrund

Framtidsplaner – hur ser nästa eTwinningprojekt ut?

Också nästa projekt kommer handla om programmering. Vi har redan börjat planera jag och min kollega från Belgien. Den nya aspekten som känns kul är att vi den här gången kommer ha träslöjds-/tekniklärarna på våra skolor med i projektet. Eleverna kommer skapa pixelbilder på dator, skriva kod och sedan dela med partnerskolan. Sedan kommer de återskapa pixelbilden på träslöjden genom att bygga en pixeltavla med träbitar. Vi är precis i uppstarten av planeringen, men jag tänker att vi kommer ha någon mer del också. Ni hittar vårt projekt på eTwinning Live; Wood you code?, heter det.

eTwinning som kompetensutveckling  – vad har du lärt dig och hur?

En skärmdump från paradsidan till etwinninggruppen Bringing eSafety into eTwinning project

Jag har under mina år i eTwinning fått otroligt många tips och idéer på olika digitala verktyg som de använder i andra länder runtom i Europa. Jag har deltagit i flera online lärevents, exempelvis läreventet om Google Earth, där jag lärde mig hur man kan använda det i olika eTwinningprojekt. Nu brukar vi använda det genom att åka på en virtuell resa till partnerskolorna. Vi kollar upp adressen där deras skola ligger. Sen brukar vi “åka dit” med Google Earth. Då kan man också ta en promenad och kolla in området där skolan ligger.

Bringing eSafety into eTwinning projects är en av grupperna i eTwinning som jag tycker har gett mycket. Där har jag fått tips på dokument att använda t.ex när vi startar  eTwinningprojekt, om att få tillåtelse att publicera bilder på eleverna i projektet. Jag gick med i den gruppen efter att jag deltagit i ett lärevent om eSafety. Vi som gick kursen kom överens om att vi skulle fortsätta lägga in material vi använder i skolan. Ett syfte med gruppen är att utveckla lärarnas färdigheter för att förbereda sitt eget didaktiska material angående e-säkerhet. Där kan vi diskutera och hjälpa varandra kring eSafety.

Digitala verktyg är det mest konkreta vi hjälper varandra med. Men vi utbyter även erfarenheter om arbetssätt.  Exempelvis under eSafety-läreventet diskuterade vi vilka verktyg vi kan använda – men också vilka arbetssätt som passar. På den kursen lärde jag mig om EscapeRoom, ett arbetssätt där eleverna löser problem för att ta sig till nästa moment. Jag har inte hunnit testa det än. Men jag tänker göra det framöver.  

Andra verktyg som jag fått till mig på olika IRL-konferenser jag deltagit i, som vi använder mycket i olika eTwinningprojekt är Padlet och Prezi och Piskelapp som jag redan nämnde.

Det finns därutöver massor med digitala verktyg som jag använder i undervisningen tillsammans med eleverna. Det tycker jag har varit otroligt värdefullt när man deltagit i eTwinningkonferenser, Learning Events eller grupper i eTwinning, att man får så många tips på bra digitala verktyg att använda i undervisningen.

Hur stödjer skolan dig som aktiv eTwinninglärare?

Logotyp för eTwinningSchool

Jag har fått bra stöd från skolan. Både från kollegor och rektor. Viktigt är att jag har fått möjlighet att åka iväg på flertalet eTwinning-konferenser, främst eftersom jag vunnit svenska eTwinningpriset och eftersom Norrhammarskolan har märket eTwinning School Label. Jag önskar att fler kunde få möjligheten att åka iväg på sådana evenemang. Det är otroligt givande. En annan del är också möjligheten att genom Erasmus+ få möjligheten att träffa sina kollegor från partnerskolan i Belgien som jag haft en flera projekt med. De hade medel via Erasmus+ KA1 för jobbskuggning. Och då besökte de vår skola under en vecka och hade programmeringslektioner med våra elever. Det var värdefullt!

Att skolan fått utmärkelsen eTwinningskola är i mina ögon stort, främst för att jag tycker att eTwinning är ett fantastiskt arbetssätt. Vi är redan några lärare som håller på med eTwinning, men skolan har en plan att försöka få med ännu fler på tåget. Vi vill att alla elever, i alla årskurser i Norrhammarskolan ska få möjligheten att jobba med eTwinning.  eTwinning finns t.ex. redan i skolans IT-plan.

Intervjun med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan är gjord av eTwinningteamet vid UHR



Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *