Röster från skolvardagen: Tema ‘kvinnors rättigheter’ i eTwinningprojekt mellan Staffanstorpelever och elever från Danmark, Turkiet och Frankrike

Linda Manfredsson (v) och Johanna GullbergUnder vårterminen 2018 drev so-lärarna Johanna Gullberg och Linda Manfredsson i Balderskolan i Staffanstorp ett ca tre veckor långt eTwinning-projekt kring kvinnors rättigheter – ett projekt som drog ut lite på tiden pga. – eller tack vare –  elevernas engagemang.

eTwinningteamet har ställt Johanna och Linda några frågor om projektet – som till temat känns högaktuellt just nu, dels pga. samhällsläget, dels också genom de nya skrivningarna om jämställdhet i läroplanen som trädde i kraft i juli 2018.

Varför bestämde ni er för att prova på eTwinning?

Jag, Johanna, kom i kontakt med eTwinning via sociala medier, där flera tidigare kollegor hade testat på eTwinning och gillade konceptet. När sen en av eTwinning-ambassadörerna, Annie Bergh hade en workshop i regionen så var det bara att hoppa på! Jag fick dessutom under hösten 2017 möjlighet att åka på ett eTwinningseminarium i Ukrainska Lviv där temat var historia och kultur.

Berätta kort om ert projekt

Vårt projekt Women´s Right´s startades av oss och en dansk lärare. Grundtankarna med projektet var att göra eleverna uppmärksammade på

• hur kvinnor och män framställs i våra historieböcker
• hur kvinnornas kamp för att få rösträtt sett ut olika länder
• hur den generella kvinnohistorien porträtteras i respektive land.

Vi hade också som ett mätbart moment, att eleverna i respektive land skulle räkna hur många gånger kvinnor och män nämndes i den aktuella historiebok man använde. Här skulle man också göra skillnad på om kvinnor var i bisats (ex. hustru till…) eller om de porträtterades som “huvudpersoner”.

Foto av en tidslinje kring kvinnors rättigheter i Sverige, som eleverna skapatDet visade sig vara stora skillnader mellan hur många gånger män och kvinnor nämndes och eleverna diskuterade engagerat vad detta kunde bero på – först i klassen och sedan genom att chatta med eleverna i de andra skolorna. Vi körde korta frågor via Socrative och Mentimeter för att få reda på vad eleverna tyckte om olika saker, såsom  att män och kvinnor inte får lika stor plats i historieböckerna. Detta gav oss bra riktlinjer för att sen skapa större och djupare frågor i klassrummen.

Projektlängden var tänkt att vara ca tre veckor men på grund av elevernas stora engagemang så drog projektet ut lite på tiden. Projektet involverade fyra länder, Sverige, Danmark, Turkiet och Frankrike. Eleverna i detta projekt var mellan 14-17 år gamla.

Projekttemat kvinnors rättigheter är aktuellt. Hur var det att jobba internationellt med just detta tema?

Det märktes att det var ett aktuellt ämne, det var väldigt många eTwinninglärare som ville delta i projektet, inte minst eftersom projektet påbörjade mitt under #metoo-rörelsens “peak”. Det blev till slut så många som sökte sig till projektet (dvs. som på eTwinningplattformen bad om att få samarbeta med oss) att vi rekommenderade en del att skapa likadana projekt tillsammans, alltså att de gärna kunde använda sig av vårt upplägg – men i ett nytt Twinspace – detta för att inte vårt projekt skulle bli för stort för oss lärare och elever att greppa.

Att jobba med kvinnors rättigheter var såklart extra spännande med tanke på samhällsläget, det blev i projektet också tydligt att vi deltagare inte såg på kvinnors rättigheter riktigt på samma sätt, vilket skapade spännande diskussioner.

Hur kopplade ni kunskapskraven till projektinnehållet?

Det var inga större svårigheter att koppla kunskapskraven både i historia och samhällskunskap till vårt projekt. Vi hade en tydlig pedagogisk planering där eleverna blev medvetna om vilka förmågor som skulle bedömas och hur. Vi kopplade projektet till arbetsområdet demokratisering vilket gjorde att det blev en naturlig del i det stoff som eleverna redan kände till, och som ska gås igenom.

Vilka digitala verktyg använde ni?

Vi kom att använda ganska många olika digitala verktyg. Vi utgick från projektytan Twinspace på eTwinningplattformen. Vi använde oss också av en Padlet där eleverna fick lägga upp sina presentationer av sig själva.

Istället för att bara lägga upp power pointar/keynote-pesentationer valde vi att visa eleverna hur de kunde spela in sina presentationer med hjälp av datorn. Inspelningarna laddades sen upp på vår Youtubekanal och länkades till vårt Twinspace.

En del länder filmade sina genomgångar av sitt lands kvinnohistoria och la upp hela inspelningen så man kunde se den flera gånger och ställa frågor på presentationens innehåll.

Fick ni som pedagoger någon aha-upplevelse genom projektet?

Vi fick flera aha-upplevelser under arbetet. Det som kanske var mest iögonfallande var hur väl eleverna hanterar digitala plattformar och med vilken lätthet de kunde ta till sig projektet.

Samtidigt fick vi bekräftat att man lär sig mer när man är delaktig och tycker att något är roligt. Många av eleverna kände att projektet verkligen var relevant för dem, något som ibland kan vara svårt att nå med just ämnet historia eftersom många av sakerna i det centrala innehållet ligger långt tillbaka i tiden.

Det känns som att vi lärde oss mycket, förutom det uppenbara historiska kunskaperna man fick från de andra länderna, lärde vi oss att det mesta löser sig när eleverna kopplas på, de är inte rädda för att “trycka fel” eller fråga när de fastnar.

Vad tyckte eleverna om det här arbetssättet? Hur ser ni på deras lärande genom projektet?

Enligt utvärderingarna som vi gjort med våra elever efter avslutat projekt så var de flesta mycket nöjda. Elever som kanske inte alltid tar störst plats fick här ett tillfälle att “glänsa”, både genom att de förstod de digitala plattformarna men också genom att de kunde ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Eleverna vidareutvecklade dessutom projektet till att även skriva en egen lista på vilka kvinnor de tycker ska vara nämnda i framtidens historiebok och det blev en ganska lång lista med betydelsefulla kvinnor.

Har ni planer för ett nytt eTwinningprojekt?

Det finns en tanke att vi kommer att fortsätta utveckla detta projekt, och göra en djupare jämförelse och att ha det mer inriktat på nutidshistoria.

Vi har flera planer för andra kommande projekt, bland annat så har vi börjat spåna på ett projekt om den framtida staden. Hur man i olika länder kan bygga städer som är hållbara ur flera olika perspektiv (ekologiskt-, miljö-, resurssparande perspektiv m.m.).

Vårt tips till nya eTwinnare:

Börja med ett mindre projekt med ett begränsat antal deltagare och VÅGA! Även om man inte kan allt på eTwinnings hemsida sida så är det alltid någon man kan fråga om hjälp och det mesta löser sig ändå när eleverna kopplas på.

Johanna Gullberg och Linda Manfredsson so-lärare i Baldersskolan, Staffanstorp

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *