Röster från skolvardagen: ‘Where there’s a will, there’s a way’ , ett projekt om hållbara vanor

Karta på projektskolornaGabriela Petre Broman, i Hagalidskolan i Staffanstorp, ingick i ett projekt med 30 skolor i 11 länder i Europa. Projektet Where there’s a will, there’s a way uppmuntrade eleverna att tänka på hur de kan bidra till att minska energiförbrukningen och att bli av med ohållbara vanor. eTwinningprojektet riktar sig till elever mellan 15 och 18 år.

eTwinningteamet har ställt frågor till Gabriele Petre Broman, om projektet.

Varför bestämde ni er för att prova på eTwinning?

För något år sedan fick vi inbjudan till en workshop kring eTwinning. Jag har alltid varit nyfiken på att prova nya saker, gå på föreläsningar och workshops, och just eTwinning hade jag inte hört talas om. I samband med inbjudan läste jag lite på om det och fastnade snabbt för idén att samarbeta med lärare från andra länder, det är en tanke som har funnits inom mig länge och jag har väntat på rätt tillfälle att ta i det.

Jag hörde av mig, via sociala medier, till bekanta från andra länder om de kunde tänka sig starta ett projekt tillsammans med mig. När jag hade registrerat mig på eTwinning, blev jag ganska snabbt hittad av superduktiga och erfarna eTwinningslärare från Spanien och Serbien. Lite tur har man alltid!

Berätta kort om ert projekt och hur ni kopplade kunskapskraven till projektinnehållet

Projektets loggaDet primära syftet med Where there’s a will, there’s a way var att öka medvetandet kring våra ohållbara vanor när det gäller energianvändningen och väcka tankar kring hur man kan minska och effektivisera det lokalt och globalt. Eleverna fick undersöka andra möjligheter för en hållbar existens och jämföra olika länders energianvändning och energikällor. Eleverna fick diskutera hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och komma fram till åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Projektet pågick under nästan hela vårterminen, vi jobbade med projektet ungefär två lektioner i veckan. Eleverna jobbade med projektet på mestadels under fysiklektionerna, men även på engelsk- och SO-lektionerna. Elevernas arbete stämde väl överens med kunskapsmål och kursplaner i respektive ämne. Dessutom fick eleverna en ”dusch” av digitala verktyg.

Vad tyckte eleverna om det här arbetssättet? Hur ser ni på deras lärande genom projektet?

Att ha eTwninningprojekt gav många fina resultat för eleverna, såsom att eleverna lärde sig av varandra och tog till sig allvaret i miljöproblemet på ett betydligt bättre sätt än när de läste till prov. De hade något att berätta för andra och fick i sin tur berättat hur det är i deras länder.

Jag upplevde att eleverna fick kunskap för livet. Eleverna tyckte att det var upplyftande att få beröm från jämnåriga för sina presentationer, det kändes så mycket mer värdefullt än ett betyg eller feedback från läraren.

Vad tyckte ni om att jobba med digitala verktyg?

En bild där det står We love nature - We love eTwinningFöre projektet tyckte jag själv att jag var bra på att använda digitala verktyg i undervisningen, men med projektet var det som att komma in i en godisaffär, så jag har fått ”boosta” med mycket inspiration när det gäller kreativa, relevanta och proffsiga, lättanvända program. För egen del har lärt mig använda många nya olika digitala verktyg.

Har ni planer för ett nytt eTwinningprojekt?

Mitt nästa projekt ska handla om hållbar turism. Vi börjar med en av åtgärderna som bestämdes vid FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio +20, nämligen hållbar konsumtion och produktion, och riktar det sedan mot miljökonsekvenserna av våra val i samband med resor till olika länder.

Vilka tips till lärare vill du ge till lärare som är nyfikna på internationellt digitalt samarbete?

Tveka inte att testa! Börja med en grupp elever, ett litet projekt. eTwinning är kompetensutveckling när det är som bäst!

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *