Comenius ‘Be Smart, Be Safe’, Tunaskolan 2012-2014

 

Under två år har vi nu, tillsammans med våra partners i Kroatien (övergripande samordning genom kollegan och eTwinning-ambassadören Lidija Kralj), Frankrike, Cypern och Italien, jobbat med EU-projektet Be Smart, Be Safe som fokuserar på smart och säker användning av Internet i skolan. Det har varit en otrolig resa som inte på långa vägar är slut än, trots att det sista projektmötet ägde rum i vackra Trani, i södra Italien, i april. Den avslutande, ganska omfattande redovisningen av projektet gentemot EU kommer att ske på hösten 2014 men det gäller att göra klart alla återstående delar av jobbet innan sommarledigheten – annars blir det en alltför tung terminsstart i augusti!

Trots att det återstår en hel del arbete med projektet, vill jag ändå passa på nu mitt i den vackra försommaren och titta tillbaka men också blicka framåt lite grand. Vad har detta internationella projekt betytt för oss på Tunaskolan och hur kan det tänkas påverka vårt arbete framöver?

EU eTwinning som grund

Det faktum att vi blev inbjudna av Lidija att delta i samarbetet kan vi tacka det europeiska eTwinning-nätverket för; under åren sedan den inledande eTwinning-konferensen 2005 har eTwinning-ambassadörerna träffats ett antal gånger och flera av oss har lärt känna varandra ganska väl. Så när Lidija berättade om upplägget för ‘Be Smart, Be Safe’ var det tydligt att arbetet var högintressant för oss, inte minst med tanke på vår pågående 1-1 satsning. Det är glädjande att eTwinning kommer att fortsätta för fullt också under Erasmus+ som det – vid skrivande stund fortfarande nya – EU-ramverket inom utbildningsområdet heter. Det är också ett klart uttalat mål att eTwinning skall kunna användas som en ingång till internationellt arbete, för att sedan vid behov byggas ut och utvecklas genom andra Erasmus+ program.

Positiva effekter

Utan att gå in mycket på detaljerna kan jag konstatera att vi har dragit nytta av projektarbetet både direkt och indirekt. Något av det mest uppenbara är att vi har fått en hel del att tänka på när det gäller att arbeta i en 1-1 miljö; med facit i hand tycker jag att vi har fokuserat för mycket på datorerna och därmed har de enormt viktiga frågorna som berör etik och moral vid användningen av nätet hamnat i bakgrunden. Användningen av internet och olika molntjänster blir alltmer viktig och därför har vi tagit fram netikettregler som bygger helt på elevernas egna förslag. Sedan har det också blivit mycket tydligt att eleverna saknar ofta erfarenhet av att använda datorn och nätet som verktyg för inlärning; här måste vi hjälpa till mycket tydligare framöver.

En helt annan typ av fördel med internationella projekt – troligen minst lika viktig som de ovannämnda – är de personliga band som formas under arbetet, både internt i arbetsgrupperna i respektive skola men i synnerhet tvärs över nationsgränserna. Vårt projekt innebar bl.a. att representanter från varje deltagande skola besökte alla andra; då fick också ett stort antal elever och lärare möjligheten att träffa gästerna och utbyta erfarenheter. Flera av eleverna som har engagerat sig i arbetet har skaffat sig ovärderlig kunskap om sig själva, om andra kulturer och kanske också fått vänner för livet. Att eleverna har bott i värdfamiljer – en helt ny upplevelse för de flesta – har varit en fullträff på många sätt.

Slutligen har vi på skolan också fått erfarenhet av att arrangera ett veckolångt, ganska omfattande internationellt arrangemang för fler än 30 gäster. Det är häpnadsväckande hur mycket logistik som krävs för att allt skall fungera! Mötet i Luleå i mars 2013 blev väldigt lyckat, tack vare ett suveränt samarbete av alla inblandade.

Värdefulla spin-offs

Min erfarenhet är att det är mer en regel än ett undantag att internationella skolprojekt också leder till nya, spännande idéer och ytterligare sätt att driva på skolutvecklingen. Några sådana i samband med BS2 – som i sin tur också kan tänkas resultera i nya samarbeten – är bland annat molntjänsterna i skolan (jag har under projektet både fått inblick i Office 365 från Microsoft och i synnerhet Google Apps for Education som jag sedan implementerade på Tuna med mycket goda resultat) och användningen av spel i undervisningen (‘gamification‘). Ytterligare ett intressant område är publika videomöten som direktsänds och sparas på YouTube och – i samband med detta – seriös användning av podcasts i skolarbetet för att ännu mer förstärka elev- och lärarröster så de kan höras tydligt oavsett geografisk hemvist.

Avslutande tankar

Internationella kontakter skall ingå som en naturlig del av arbetet i skolan, delvis helt enkelt för att detta finns med i våra styrdokument men också för att det är ett av de allra bästa sätten att förbereda eleverna för det som komma skall: arbetslivet där förmågan till samarbete, både i närområdet och globalt, står högt upp på priolistan. I det här sammanhanget ingår också automatiskt kravet på digitalt kunnande. För skolans personal erbjuder internationalisering både viktig kompetensutveckling och unika möjligheter till att driva ett aktivt skolutvecklingsarbete.

Niilo Alhovaara  niilo.a@gmail.com

 

 

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *