eTwinning för de allra minsta – hur då?

Foto på Karin Ceder

Karin Ceder, förskollärare och eTwinningambassadör delar med sig av tips och goda råd till andra förskollärare

Kan vi som jobbar i förskolan registrera oss på eTwinning, det är väl bara för skolan? Självklart är eTwinning också till för oss, och att jobba med eTwinning i förskolan fungerar alldeles utmärkt.

Tre vanliga farhågor …

• “Vi har inte tid med ännu en sak.”
• “Vaddå, jag kan inte skriva på engelska.”
• “Nämen sånt kan vi inte hålla på med nu, med det här med GDPR och allt.”

Det är några av de argument som jag tänker kan förekomma bland personal i förskolan, så jag vill lugna alla som känner denna oro.

eTwinning är inget merjobb

Att registrera sig på eTwinning och att gå med i, eller själv starta ett projekt, det är inget merjobb för oss. Det kan självklart ingå i det vi faktiskt redan gör. Jobbar vi med tema skogen, då kan vi ha ett eTwinningprojekt kring det. Jobbar vi med tema ”Jag”, då kan vi ha ett projekt kring det. Projektet kan vara något som varar en dag, en vecka, en månad, en termin – eller kanske hela läsåret. Du bestämmer. Vi jobbar precis som vanligt utifrån målen i läroplanen, förutom att vi nu gör det tillsammans med minst en annan förskola, nationellt eller internationellt, i ett eTwinningprojekt.

Det går att samarbeta inom Sverige och med grannländerna – på svenska

Känner vi oss osäkra på att behöva använda det engelska språket så finns det andra alternativ. Vi kan jobba med en annan förskola i Sverige, det kan till och med vara en annan förskola i vår egen kommun. Eller varför inte våga lite mer och hitta en förskola från något av våra grannländer, jobba med Norge, Danmark eller en svenskspråkig förskola i Finland?

eTwinning och dataskyddsförordningen?

GDPR anser jag inte är något problem när det gäller att jobba med ett eTwinningprojekt. I projekten visar vi bilder av barnens alster för varandra. Det är det vi gör tillsammans med våra barn, hur deras tankar, funderingar, frågor och idéer för vårt projekt framåt, som är det viktiga – inte att vi delar foton på barnen.

eTwinning – läroplansenligt lärande

Och varför ska vi då göra detta? Vi får på ett naturligt sätt in många av målen i läroplanen. Genom att använda oss av eTwinning kommer digitalisering in på ett självklart sätt. Vi lär oss samarbeta, vi lär oss om vår omvärld och vi får förståelse för hur det kan vara i andra kulturer.

För barnen innebär det också att de får en verklig mottagare för det de gör. Det ska visas för andra barn, på vår egna förskola – kanske till och med i för barn i ett annat land. Dessutom får vi se hur de andra barnen gör och tänker, kanske tänker de på ett annorlunda sätt än vad vi gör. Det ger många bra diskussioner och reflektioner i den egna barngruppen.

Roligt och utvecklande för förskolans verksamhet

För både barnen och oss som lärare är det givande och lärorikt att få se hur andra förskolor arbetar. Vi får ett utbyte med andra, utanför vår egen förskola – och kanske till och med utanför Sveriges gränser. Barn och vuxna lär av och med varandra, på vår egen förskola och tillsammans med våra projektpartners.

Att använda eTwinning i arbetet ger oss en fantastisk möjlighet att utveckla vårt egna arbete. Det ett också ett väldigt roligt sätt att jobba tillsammans med andra förskolor, både för våra barn och för oss som lärare.

Så till dig som jobbar i förskolan vill jag bara säga: Registrera dig på eTwinning, gå med i ett projekt och upptäck hur roligt och givande det är, både för dig och barnen på din förskola!

Texten är skriven av Karin Ceder, förskollärare och eTwinningambassadör, Böle förskola, Piteå, karin.ceder(at)pitea.se

Det är i det lilla som det stora kan hända – videokonferens som eTwinningaktivitet

AdobeConnect-möte på storskärm där man ser två flickor i närbild.

Att uppleva att man är en del av något större är en glädje. En grupp, en gemenskap, utan gränser. Där elever och lärare från olika delar av världen får en kontakt som lär på djupet. En känsla av sammanhang med världen utanför genom digitala möten.

Jag har många gånger varit med om att elever och vi pedagoger får en fantastisk boost och lärokick av att delta i internationella partnerskap. Men, många gånger är kollegor och skolledare rädda att just fleråriga internationella partnerskap är svåra att genomföra på sina arbetsplatser. Det kräver också mycket av personal och organisation. Det må så vara, men då brukar jag uppmuntra dem att iallafall försöka prova någon mindre aktivitet, som lättare kan genomföras.

eTwinning är ett gratis samarbetsverktyg för lärare i Europa. Den absolut lättaste och mest belönande aktiviteten är enligt mig videokonferens. eTwinning har stöd för videokonferens genom att Adobe Connect är inbäddat på plattformen och finns som del av projektytan Twinspace. Konferens är kanske fel ord då det egentligen handlar mer om ett möte med olika arbetsmoment beroende på valt tema.


UPPDRAG

I läroplanen kan vi läsa om uppdraget att undervisa om globala sammanhang, interkulturell förståelse och mångfald. I videokonferensens format kan du med lätthet väva in allt detta i och med det digitala mötet.

De flesta klassrum i Europa är uppkopplade mot internet och finns det en vilja så finns det en möjlighet.

FÖRBEREDELSE

Kontrollera så att all digital teknik fungerar innan lektionen startar. Provring både en och två gånger. Justera intern eller extern kamera så att eleverna syns ordentligt på skärmen beroende på vad ni ska göra. Diskutera två och två eller sjunga som helklass till exempel. Spegla gärna bilden på stor skärm i klassrummet så alla kan känna att de deltar och ser och syns. Justera så att ni har starkt ljud så att alla hör. Gå igenom innan med eleverna hur ett videomöte kan gå till och vad som är viktigt att tänka på. Gör en plan tillsammans med partnern vad ni ska göra. En talar-lista med förutbestämda frågor som man kan träna på på engelskalektionerna eller bestäm de sånger ni ska sjunga tex.

GENOMFÖRANDE

AdobeConnect-möte på storskärm där man ser en lärare framför sin klass

Nu ringer ni upp kompisarna i den andra klassen, nationellt eller internationellt. Försök att vara effektiva. Det är aldrig roligt att vänta. Planera hellre för fler och kortare videomöten än ett superlångt pass. Det är svårt att hålla uppe koncentrationen när man inte är aktiv hela tiden. Pusha och entusiasmera eleverna till att delta på ett aktivt sätt. Det är OK att inte engelskan är perfekt, det är kommunikationen som är det viktiga just nu.

EFTERARBETE

Be eleverna tänka efter och skriva upp tre saker de kände att de fick uppleva/göra/känna under mötet på postitlappar. Be dem också skriva upp tre saker som de lade märke till om sina kompisar på andra sidan skärmen. Språk, kläder, sätt att uttrycka sig, hur klassrummet såg ut osv.

Ha dessa lappar uppe på väggen som en del av utvärderingen som eleverna själva kan läsa.

VINSTER

Känslan av att tillhöra en gemenskap blir väldigt tydlig genom videomötena när eleverna ser och hör varandra. Det är roligt att se elever följa med i vad som händer på skärmen och interagera med mottagaren.

Att se elever diskutera, både utifrån valt tema, men också vid de tillfällena då de kommunicerar fritt. Det kan ta ett tag att komma över nervositeten, men när väl den lagt sig är det fantastiskt att lyssna till diskussionen och se aktiviteten. Gemenskapen utan gränser.

Texten är skriven av Johan Eggers, eTwinningambassadör, fritidspedagog i Rödebyskolan och internationell koordinator i Karlskrona.

eTwinningprojekt för språklärare – tips på vad man kan göra

Elsa Wallén framför sin klass med en padlettavla öppen.

Jasmine Klang Ebeling, eTwinningambassadör och lärare på Österåkers gymnasium intervjuar sin kollega Elsa Wallén, lärare i franska och engelska , som haft ett eTwinningprojekt med franskläraren Rosalinda Dellavalle och hennes elever i Italien. Här får du veta hur projektet gick till.

Bakgrunden

Elsa hade ett eTwinningprojekt i franska tillsammans med franskläraren Rosalinda Dellavalle på Instituto di Istrutzione C.E Gadda i Paderno utanför Milano.  Eleverna i Elsas franskgrupp kom från nästan alla skolans program (ekonomi-, natur-, och samhällsprogrammet) och som läste franska som främmande språk, och Rosalindas elever, 15-16 år, var en klass som gick språkinriktad gymnasieutbildning där de får dubbel examen, både en italiensk gymnasieexamen och en fransk så kallad ’bac’ (le bac français et l’examen d’état italien).  Je me connais, je partage, donc je suis (ungefär; Jag känner mig själv, jag deltar, därför finns jag till) hette projektet.

Temat för projektet var identitet, vad som format ungdomar idag, och om och i så fall hur immateriella kulturella traditioner eller seder kan skilja sig mellan länderna. Utgångspunkten var UNESCOS konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. 

Hur startade ni projektet? 

”Vi utgick från eleverna och de fick skriva om sin egen identitet genom att skriva korta presentationer om sig själva och publicera på en Padlet som endast eleverna i projektet hade tillgång till. Till varje presentation hittade eleverna en bild, foto eller videoklipp som representerade dem själva på lämpligt sätt. När alla elever hade skrivit sina presentationer gjorde Rosalinda en sammanställning kring vilka intressen som eleverna verkade dela, och på så sätt hittade vi våra ämneskategorier att utgå ifrån.  

Hur gick ni vidare? 

Utifrån de intressen eleverna skrivit om i sina presentationer skapade Rosalinda sex olika kategorier: musik, sport, mode, tv och tv-serier, läsning och djur, därefter fick eleverna välja vilken kategori de ville tillhöra och på så sätt formades grupper. När eleverna valt grupper var det två kategorier som försvann, vilket gjorde att de fyra kategorier som eleverna diskuterade och utgick från blev: musik, sport, mode och tv-serier. 

Eleverna fick fundera och skriva på franska, i forumtrådar på TwinSpace, om vad de kände till om respektive lands kategori. Här insåg eleverna snabbt att man visste mycket om varandras länder vad gällde exempelvis sport, medan man visste mycket mindre om både tv-serier och musik. Eleverna fick sedan i uppdrag att försöka illustrera likheter och skillnader på något sätt. Några elever gjorde gemensamt ett venn-diagram som tydligt visade vilka gemensamma nämnare de hade inom området mode.  

Venn-diagram som elever skapat. Två cirklar som går in i varandra där överlappningarna visar det gemensamma.

Tanken var även att eleverna skulle genomföra undersökningar på sina respektive skolor för att få in mer underlag om vilka kunskaper vi hade om varandras olika intressen inom de olika kategorierna, men tyvärr hann vi aldrig avsluta dem innan terminen och läsåret var slut. 

Vilka fördelar ser du genom att använda eTwinning i din undervisning?  

En stor fördel är att eleverna får använda målspråket på riktigt. Den första lektionen när mina elever och eleverna i Italien satt och chattade med varandra, live på forumet i TwinSpace, var verkligen en upplevelse där eleverna tillsammans klurade och skrev och använde franskan för att kommunicera med varandra – inte för att deras lärare skulle höra hur duktiga de var.

Vad tar du med dig till ditt nästa eTwinningprojekt? 

Att tänka på att inte ha för stora ambitioner, det räcker bra med ett litet projekt i början. Vi hann aldrig avsluta vårt projekt på det sätt vi tänkt från början på grund av olika omständigheter, och då är det bättre att börja smått. Jag märkte att det mina elever uppskattade mest var det lilla, den dag de satt och skrev till varandra på forumet – självklart behöver man ett mål och syfte med sitt projekt, men ramen man sätter kan vara ganska liten till att börja med. 

Intervjun är utförd av eTwinningambassadör Jasmine Klang Ebeling, Österåkers gymnasium, Åkersberga jasmine.klang-ebeling(at)osteraker.se

Röster från skolvardagen: Emelies eTwinningresa – från julkortsprojekt till “coding unplugged”

Foto på Emelie Eriksson där hon står på vänster sida om en eTwinningflagga fäst på en klassrumstavla

I serien Röster från skolvardagen har vi den här gången pratat med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan i Skellefteå. Med mycket entusiasm och tio eTwinningprojekt på nacken har Emelie lotsat sin skola mot utmärkelsen eTwinning School. Här berättar hon bland annat om hur hon utvecklat sina projekt mot större elevsamverkan och vad deltagandet i eTwinnings nätverkande aktiviteter gett henne.

Berätta om din eTwinningresa

Jag har jobbat med eTwinning i drygt fyra år. Det började med att vi under en kompetensutvecklingsdag fick lyssna till en av våra eTwinningambassadörer där hon visade hur hon jobbat med eTwinning och hur hon hade samarbete med lärare från olika länder. Jag tänkte direkt att det där är något som jag också vill prova på, att det är något som jag tror kan vara utmanande och utvecklande för både mig som lärare och för eleverna. Jag har hunnit med många projekt under dessa år – tio projekt med olika teman:

Julkort (2), Påskkort (2), Learn something new, learn something cool (Grej of the day), Matematik – Problemlösning, Programmering med Scratch Jr, Storytelling med Scratch, Coding with Scratch och Coding unplugged

Hur var det att jobba med ditt allra första eTwinningprojekt?

Det absolut första projektet jag gjorde hade jag bestämt mig för att göra litet och enkelt. Eleverna skulle få rita julkort och posta dem till partnerskolorna. De skulle också beskriva sina jultraditioner för varandra i ett presentationsprogram.

Det var ett enkelt projekt, men vi var lite för många partnerskolor. Jag tror vi blev tio skolor. Några julkort hann inte komma fram innan vi gick på jullov osv. Vi hann inte heller gå igenom alla jultraditioner från de olika länderna. Då bestämde jag mig för att nästa projekt skulle bestå av färre partnerskolor.

Att utveckla sina eTwinningprojekt vidare – hur gör du?

Det svåraste med projekten är att anpassa nivån så att man fångar alla elevers intresse. I början av min eTwinningresa tyckte jag också var det svårt att komma på hur man kan få eleverna att verkligen samarbeta över landsgränserna. Partnerskolorna har alla olika IT-verktyg att tillgå. Men när jag till slut hittade en samarbetspartner i grannlandet Finland, som också jobbade med en särskild programmeringsapp, Scratch Jr,  blev det så mycket lättare att få med elevsamarbete över landsgränserna. Vi hittade varandra genom projektpartnersökforumet inne på eTwinning Live.

Läroplanskopplingen – hur har den utvecklats för varje projekt?

Det första kodningsprojektet jag hade, handlade om att eleverna genom Scratch Jr skulle presentera och visa delar av sin skola genom att programmera en sekvens med bakgrunder från olika delar av skolan. Det finns så mycket i läroplanen som man kan koppla eTwinningprojekt till. När det gäller just programmering i eTwinningprojekt handlar det ju förutom om kommunikation också om samarbete:

Teknik

Ämnets syfte: ”Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.”

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.”

Centralt innehåll teknik åk 1-3
“Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.”

Just i detta projekt skulle eleverna dokumentera, ta bild med iPad, på en del av skolan för att sedan programmera en kort berättelse och dela med partnerskolan. Jag vidareutvecklade sedan detta projekt för att få samarbete över landsgränserna.

Då blev det en storytelling-variant, i Scratch. Mina elever programmerade parvis en början på en berättelse. Sedan fick partnerskolans elever – också de två och två – programmera en fortsättning på mina elevers berättelser. Då blev det ännu mer programmering på lite mer avancerad nivå:

LGR11 för ämnet matematik: ”Genom undervisningen för matematik ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.”

Centralt innehåll i matematik åk 1-3

”Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.”

I nästa programmeringsprojekt lade jag till en analog programmeringsövning. Eleverna skulle rita ett självporträtt på ett rutat papper så att det blev en pixelbild. Sedan skulle de göra om den till en kod. Partnerskolans elever fick koden och skulle läsa koden och återskapa pixelbilden. Där kunde jag även koppla till bildämnet. För de flesta projekt kan man hitta kopplingar till flera ämnen i läroplanen:

Centralt innehåll i matematik åk 1-3 ”Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.”

”Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras”

I det senaste programmeringsprojektet gjorde jag den analoga pixelövningen till en digital pixelövning genom Piskelapp. I alla programmeringsprojekt har vi även haft en del programmerande i Scratch på olika sätt – oftast genom samarbete över landsgränserna.

Ju mer man jobbar med och utvecklar sina eTwinningprojekt, desto lättare och mer självklart är det att väva in läroplansmålen till projekten. Det viktigaste är att väva in projektet i undervisningen, i det som vi redan håller på med – och inte se det som ett sidoprojekt – att använda läroplanen och planera utifrån den, precis som vi gör med allt annat.

Överlag tycker jag att eTwinning är lätt att koppla till delar i läroplanen, t.ex. genom följande:

”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.”
Lgr11, Skolans värdegrund

Framtidsplaner – hur ser nästa eTwinningprojekt ut?

Också nästa projekt kommer handla om programmering. Vi har redan börjat planera jag och min kollega från Belgien. Den nya aspekten som känns kul är att vi den här gången kommer ha träslöjds-/tekniklärarna på våra skolor med i projektet. Eleverna kommer skapa pixelbilder på dator, skriva kod och sedan dela med partnerskolan. Sedan kommer de återskapa pixelbilden på träslöjden genom att bygga en pixeltavla med träbitar. Vi är precis i uppstarten av planeringen, men jag tänker att vi kommer ha någon mer del också. Ni hittar vårt projekt på eTwinning Live; Wood you code?, heter det.

eTwinning som kompetensutveckling  – vad har du lärt dig och hur?

En skärmdump från paradsidan till etwinninggruppen Bringing eSafety into eTwinning project

Jag har under mina år i eTwinning fått otroligt många tips och idéer på olika digitala verktyg som de använder i andra länder runtom i Europa. Jag har deltagit i flera online lärevents, exempelvis läreventet om Google Earth, där jag lärde mig hur man kan använda det i olika eTwinningprojekt. Nu brukar vi använda det genom att åka en virtuell resa till partnerskolorna. Vi kollar upp adressen där deras skola ligger. Sen brukar vi “åka dit” med Google Earth. Då kan man också ta en promenad och kolla in området där skolan ligger.

Bringing eSafety into eTwinning projects är en av grupperna i eTwinning som jag tycker har gett mycket. Där har jag fått tips på dokument att använda t.ex när vi startar  eTwinningprojekt, om att få tillåtelse att publicera bilder på eleverna i projektet. Jag gick med i den gruppen efter att jag deltagit i ett lärevent om eSafety. Vi som gick kursen kom överens om att vi skulle fortsätta lägga in material vi använder i skolan. Ett syfte med gruppen är att utveckla lärarnas färdigheter för att förbereda sitt eget didaktiska material angående e-säkerhet.. Där kan vi diskutera och hjälpa varandra kring eSafety.

Digitala verktyg är det mest konkreta vi hjälper varandra med. Men vi utbyter även erfarenheter om arbetssätt.  Exempelvis under eSafet-läreventet diskuterade vi vilka verktyg vi kan använda – men också vilka arbetssätt som passar. På den kursen lärde jag mig om EscapeRoom, ett arbetssätt där eleverna löser problem för att ta sig till nästa moment. Jag har inte hunnit testa det än. Men jag tänker göra det framöver.  

Andra verktyg som jag fått till mig på olika IRL-konferenser jag deltagit i, som vi använder mycket i olika eTwinningprojekt är Padlet och Prezi och Piskelapp som jag redan nämnde.

Det finns därutöver massor med digitala verktyg som jag använder i undervisningen tillsammans med eleverna. Det tycker jag har varit otroligt värdefullt när man deltagit i eTwinningkonferenser, Learning Events eller grupper i eTwinning, att man får så många tips på bra digitala verktyg att använda i undervisningen.

Hur stödjer skolan dig som aktiv eTwinninglärare?

Logotyp för eTwinningSchool

Jag har fått bra stöd från skolan. Både från kollegor och rektor. Viktigt är att jag har fått möjlighet att åka iväg på flertalet eTwinning-konferenser, främst eftersom jag vunnit svenska eTwinningpriset och eftersom Norrhammarskolan har märket eTwinning School Label. Jag önskar att fler kunde få möjligheten att åka iväg på sådana evenemang. Det är otroligt givande. En annan del är också möjligheten att genom Erasmus+ få möjligheten att träffa sina kollegor från partnerskolan i Belgien som jag haft en flera projekt med. De hade medel via Erasmus+ KA1 för jobbskuggning. Och då besökte de vår skola under en vecka och hade programmeringslektioner med våra elever. Det var värdefullt!

Att skolan fått utmärkelsen eTwinningskola är i mina ögon stort, främst för att jag tycker att eTwinning är ett fantastiskt arbetssätt. Vi är redan några lärare som håller på med eTwinning, men skolan har en plan att försöka få med ännu fler på tåget. Vi vill att alla elever, i alla årskurser i Norrhammarskolan ska få möjligheten att jobba med eTwinning.  eTwinning finns t.ex. redan i skolans IT-plan.

Intervjun med Emelie Eriksson i Norrhammarskolan är gjord av eTwinningteamet vid UHR



School Education Gateway, vad är det? Vad hittar jag där?

Logotyp för SchoolEducationGateway:
text: SchoolEducationGateway
Europas onlineplattform för skolutbildning

För dig som lärare och skolledare innehåller webbplatsen intressanta artiklar och resurser såsom publikationer, undervisningsmaterial och färdiga handledningar.

School Education Gateway är EU-kommissionens webbplats. Den finns på 23 europeiska språk och är en enda kontaktpunkt för lärare, skolledare, beslutsfattare, experter och andra yrkesverksamma på skolområdet. Gå med idag och håll dig uppdaterad om politiska åtgärder och insatser för skolan i Europa!

School Education är en öppen sajt. Men vill du spara favoritartiklar eller kommentera innehåll måste du logga in. Och som eTwinninglärare kan du använda samma inloggningskoder som till eTwinningplattformen.

Här en kort summering på innehållet:

  • Senaste – Nya insikter i politik och praxis inom skolutbildning i Europa: korta nyhetsartiklar, en kalender med event och en samling med god praxis från projekt och klassrum i Europa.
  • Synpunkter – Din informationskälla till åsikter och idéer inom skolutbildning via artiklar och intervjuer.
  • Resurser – Publikationer för att hålla sig informerad, färdiga handledningar och undervisningsmaterial från hela Europa för din undervisning! Se också hur European Toolkit for Schools kan vara till hjälp för din skola att utveckla inkluderande utbildning och ta itu med skolavhopp. Hitta andra aktuella resurser som god praxis och anvisningar för entreprenöriellt lärande.
  • Temasidor – Undersök innehållet via EU:s nio viktiga prioriteringar inom skolutbildning.
  • Teacher Academy – gör det möjligt för lärare att hitta många olika fortbildningsmöjligheter och resurser för sin undervisning.
  • Läs mer på Om School Education Gateway

Texten är publicerad av eTwinningteamet vid UHR