Nätet är en del av lärandet


För eleverna på Ross Tensta Gymnasium är internet med alla dess möjligheter en integrerad del av deras liv. Mediet har utvecklats till att ha blivit en viktig del av lärprocessen genom kommunikation och samarbete. Mobbing på nätet är inget stort problem för eleverna.

– Vi utgår från kursmål och kriterier där datorn självklart och sömlöst fungerar som ett pedagogiskt redskap, säger Seth Norberg, IKT-koordinator på Ross Tensta Gymnasium. Uppgifter och problem som ska lösas bygger alla på kursmålen. Datorn blir då ett självklart medel för att söka information och för samarbete.

Kommunikation och samarbete
– Det första man går in på är Facebook eller MSN, säger Misu Khan som går tredje året på Ross Tensta Gymnasium. Telefonen ligger redo vid sidan om någon skulle vilja skicka ett sms. Ibland är även TV: på och kanske så bryter man studierna för att kolla på någon kortfilm eller TV-serie. Detta sker ofta via internet.
-MSN använder vi för att samarbeta kring skoluppgifter säger Laila Samaae som också går tredje året på Ross Tensta Gymnasium. Eleverna ställer frågor till varandra och svarar genom MSN. Facebook använder de till att kommunicera lite mer privat och till att kommunicera med lärarna. Fronter som är skolans lärplattform används endast till att hämta och lämna in uppgifterna. Sms används mest för att stämma träff med andra.

– Jag måste ha det lugnt och tyst omkring mig när jag ska lösa en svår uppgift, säger Amina Zen, även hon tredjeårsstudent på Ross Tensta Gymnasium. Så att alla ungdomar klarar av att ha ett mediabrus i bakgrunden när de pluggar stämmer inte. Kanske klarar fler av det idag än förr, men det finns alla typer av människor.

Nätmobbing
Elza Dunkels motsätter sig termen nätmobbing och hävdar att mobbing är mobbing var den än sker. Bland eleverna är det mest tjafs som ofta börjar i skolan och sprider sig till Facebook där andra gärna lägger sig i. Ofta slutar konflikten med att parterna pratar med varandra i skolan. Eleverna har inte märkt någon direkt mobbning mot enskilda personer på nätet utan det handlar mest om konflikter som startar utanför internet.

– Man borde vara extremt försiktig med vad man lägger ut på internet, anser Misu Khan. Ingen vet vem som ser och använder sig av informationen. Hon har själv tagit bort alla vänner som hon inte känner på Facebook. Dessutom byter hon namn i profilen med jämna mellanrum så att hon inte ska få någon förföljare efter sig. Då vet endast vännerna vem hon är.

Eleverna kollar upp de som söker kontakt via Facebook genom gemensamma vänner. Har de inga gemensamma vänner går de till profilen och gör en bedömning av vem det kan vara. Vid minsta misstanke om fult spel blockerar de personen.

Nya färdigheter genom internet

– Man lär sig olika tankesätt, säger Misu Kahn och Laila håller med. Genom att läsa vad andra skriver kan du lära dig hur andra tänker och på så sätt lättare förstå och tolka andra människor. Båda tjejerna kom även på att de lär sig svenska språket genom att studera hur andra skriver. Kommunikation genom internet består ju till största del av skriven text.
– Min lillebror lär sig något nytt varje dag, instämmer Amina Zen å sin 12-åriga lillebrors vägnar.

-Vi har lärt oss att vara källkritiska mot det som finns på nätet, tycker Amina Zen. Hon kopplar detta till att de inte har haft någon historiebok och har varit tvungen att söka information på egen hand.

Framtidens lärande är mobilt

Det är ett välkänt faktum att en stor del av inlärningen – kanske den största delen! – sker på andra ställen än i skolan. Här tror jag det finns otroliga möjligheter inom utbildningsområdet; skolan kan faktiskt nu erbjuda inlärningsmiljöer som elever kan använda sig av oavsett var de befinner sig rent fysiskt.

Inom kort har också många elever en mycket snabb internetanslutning i fickan, ‘always on’. Detta i sin tur kommer att leda till att kommunikationsmönstren ändras på ett drastiskt sätt, generellt i samhället och givetvis i skolan. Självfallet kommer också eTwinning att påverkas av dessa förändringar som innebär en stor utmaning – och enorma möjligheter.

Paneldiskussion i eTwinning-konferensens sista timmar

Efter en härlig middag på lördagkvällen har man börjat checka ut från hotellet inför hemresan. De som ännu har tid kan följa paneldiskussionen om det nya lärandet, där eTwinning är en, väldigt viktig tycker förstås vi, del. Hur kan man visa eTwinnings positiva effekter? Hur viktig är lärares komptensutveckling för utveckling av lärandet? För många elever är självvärdering (self assessment) en totalt ny tanke. Många är helt ovana att få syn på sitt eget lärande vilket gör steget till det nya lärandet väldigt stort. På många ställen i Europa är också steget mellan de nationella målen för skolan och de intentioner som finns på europeisk nivå, väldigt långt. troligen måste det till ett helhetsgrepp för att en reell skillnad ska få genomslag.

Det är förvisso många stora utmaningar i att fortsätta den positva utveckling som eTwinning är en viktig del av!

Bättre Comeniusprojekt med eTwinning

Sedan en tid tillbaka är eTwinning officiell partnersökdatabas för Comenius, och det är ju bra,  men frågan är om inte eTwinning fungerar ännu bättre för att få Comeniusprojekt att fungera riktigt bra. Det visade Isabel och Robert Jones exempel på i sin workshop “Facilitating Comenius partnerships with eTwinning”  som gick av stapeln före lunch på Sevillakonferensens andra dag.  Isabel och Robert jobbar båda vid St Joseph’s Primary School for Visual Impairment i Irland, och de har i ett projekt med sju partner, bland annat Specialskolemyndigheten i Sverige, undersökt och utvecklat faktorer i klassrummet för att förbättra miljön, framför allt för sina elever med syn- och andra funktionsnedsättningar, men som naturligtvis kan komma alla elever till del. Det som är bra för synskadade är bra för alla! Projektdeltagarna har använt eTwinning som bas för arbetet, för att lagra dokument, filmer och fotografier och för att kommunicera och styra projektet. Och de är jättenöjda!

Som avslutning berättade Robert Jones om det program för att utveckla IT-mognad i skolan (“e-maturity”) som nu implementeras i Irland: The e-Learning Roadmap. Det är ett verktyg för skolledning och andra ansvariga för skolutveckling,kvalitet och förbättring som mäter läget och visar på vägar mot en IT-mogen skola. Jan Björklund – här är något att inspireras av!

We are in the learning age – Stephen Heppell i Sevilla

Organisatörerna av eTwinningkonferensen i Sevilla hade lyckats få professor Stephen Heppell som inledningstalare – en riktig höjdare inom området “framtidens lärande”. Han höll ungefär samma presenation om vid konferensen “Framtidens lärande” i Nacka i maj 2009 (som för övrigt kommer att äga rum i år igen och som varmt rekommenderas) och det var som alltid inspirerande, uppiggande och för många delegater i salen i Sevilla förmodligen både förvirrande och provocerande.

Vad tyckte jag var mest intressant? Vinklingen med livslång lärande kanske, begreppet “Learning escaping from the box…spilling out” konkretiserat i mammorna som utbildade sig i “mumology” genom gemensamt lärande över nätet. När ser vi det i Sverige?

Sen gillade jag Mapumental, en slags gap-minderaktig tjänst som genom att blanda mängder av offentliga uppgifter ger invånarna möjlighet att se mönster och tendenser. Och så förstås ALLT som har med öppenhet, spridning och tillgänglighet att göra, t ex Twitcam som vi absolut ska titta mer på.

Professor Heppell avslutade dragningen med att lära mig ett  nytt ord, ipsative, som verkar mycket användbart!