Röster från skolvardagen: Mjölnartorpets förskola i Karlstad plockar, diskuterar och skapar av skräp tillsammans med en förskola i Wales

konstverk av skräp
Ett konstverk av upphittat skräp

Den här gången har vi intervjuat Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, för att höra om hur hon och barngrupperna samarbetat kring hållbar utveckling tillsammans med förskolan Sully i Vale of Glamorgan i södra Wales nära Bristolkanalen.

Berätta lite om er förskola

Mjölnartorpets förskola ligger lite i utkanten av Karlstad i ett villaområde precis intill en skog. Vi har fyra avdelningar där två är yngre barn i åldrarna 1–3 och två är äldre barn i åldrarna 3–5. Totalt har vi ca 70 barn inskrivna.

Vår vision lyder: Jämlikhet och delaktighet i fokus mot en kreativ hållbar utveckling. Vi tror på att kunskap erhålls i samspel med andra och att barn är unika, kreativa och kompetenta. Vi är certifierade med Grön flagg (Håll Sverige Rent) sedan 2013 och arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling.

 Vad handlar ert eTwinningprojekt om?

eTwinningprojektet som vi har med förskolan och skolan Sully i Vale of Glamorgan i Wales är en fortsättning på vårt förra projekt med samma förskola som vi startade under en internationell eTwinningkonferens i Oslo förra året. Det projektet involverade även en tredje förskola i Tromsø i Norge och handlade om att lära barn att vara rädda om sin närmiljö med fokus på småkryp. Vi letade kryp i vår närmiljö och sökte fakta och namn på dem och delade resultatet med  varandra via eTwinnings projektyta Twinspace.

Fiskkonstverk gjor av skräp
Konstverket Fisken i havet

Vårens projekt: What’s floating in the sea? What’s laying in the forrest? var till att börja med ett projekt mellan småbarnsavdelningarna på våra förskolor men efterhand så har hela Mjölnartorpet involverats i projektet och vi har även fått ta del både av vad förskolebarnen och skolbarnen i Sully jobbat med. Projektet handlar om att plocka skräp i närmiljön kring förskolorna och jämföra vad man hittar och hur man kan återbruka det och sortera det. Vi vill i och med det göra barnen medvetna om att det inte är bra för miljön och naturen och djuren och människorna som bor där.

Affish
“don´t put rubish at the seaside Put it in the bin”

Ett mål med samarbetet var att barnen skulle komma på en lösning på hur vi ska få människor att sluta skräpa ner och på Mjölnartorpet så kom det fram flera bra förslag som att skriva stora plakat med texten Stopp! Sluta skräpa ner! Eller skicka upp en stor ballong med ett X på som visar att det är fel att skräpa ner. Ett argument från barnen var att inte så många skulle se plakaten eller ballongen – men med filmer som informerade och tröjor med texten Stopp! Sluta skräpa ner! tillsammans med en hand som visar Stopp! så skulle många kunna se. Vi fick en sponsor på vår kommun och vi kunde trycka upp ett 100-tal tröjor som vi nu förhoppningsvis ska få sälja på en utställning vi har på biblioteket. Det vi får in för tröjorna ska gå till WWF och ett projekt där som barnen får välja ut.

Berätta mer om hur ni samarbetar med förskolan Sully?

Vi har sett att olika åldrar tar till sig och delger varandra olika saker. Yngre barnen har bytt foton på skräp vi hittat i våra respektive närmiljöer dvs. havet och stranden samt skogen och marken runt våra förskolor. Så de har pratat om det tillsammans och vad man får och inte får göra i naturen.

Alla barn på Mjölnartorpet har plockat skräp och skapat varsin gemensam skräpskulptur i form av ett djur. Sedan har vi fotat dem och delat dem med förskolan i Wales. Den förskolan har sedan fotat vad de hittat och vad de gjort av skräpet de plockat. Skolbarnen i Sully har haft loppis och sålt det de skapat. De har även gjort ett växthus av gamla petflaskor. De är mycket aktiva i att samla och återvinna plast och har ett school eco-council som jobbar med det specifikt.

Äldre barnen på Mjölnartorpet har gjort stop motionfilmer och greenscreenfilmer om hur man ska få människor att sluta kasta skräp och delat på Twinspace med Sully. De har även QR-kodat filmerna så att man kan scanna och se filmerna på Youtube. De har också tittat på en jordglob och på en världskarta var Sully ligger och jämfört vad de funnit för skräp och vad de skapat. De pratat om havet och vilka djur som lever där och som påverkas av nedskräpning.

Barnen märkte ingen större skillnad på vilket slags skärp de hittat i Karlstad och vad som hittats i Wales. –  annat än att det flutit iland en stor träpall på stranden i Vale of Glamorgan.

Vad ser du att mervärdet är med internationellt samarbete på förskolan?

Vi tror att det är viktigt att påvisa likheter i kampen mot att förbättra och rengöra miljön trots att vi bor långt ifrån varandra och pratar olika språk. Ett internationellt samarbete med eTwinnings verktyg gör utbytet enkelt och lättillgängligt och behöver inte betyda en massa merjobb. Däremot kan det skapa nyfikenhet och stimulera intresset för andra miljöer och kulturer som har samma mål med sitt arbete som i vårt projekt.

Hur har ni kopplat upp projektet mot läroplanen

Enligt läroplanen för förskolan ska utbildningen genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveck­ling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

tre barn plockar skräp i skogen

Vi anser att vårt projekt verkligen lever upp till vad läroplanen säger och vi kan bara rekommendera alla som funderar på att prova på eTwinning att söka ett projekt ni tycker passar er eller skapa ett eget. Om ni är osäkra på hur man ska gå till väga så finns tydliga instruktioner på eTwinningplattformen men passa även på att söka till en konferens när det erbjuds. Har ni tur och en bra projektidé så kommer ni med och kan träffa blivande projektpartners öga mot öga.

Vilka fler tips vill du ge förskolor som vill prova på eTwinning?

Jag upplever att jag som pedagog lärt mig och utvecklats genom de projekt vi deltagit i och det blir lättare och att söka nya projekt och även att skapa nya. En viktig sak är att man inte ska ställa för höga krav på samarbetet så det blir för stort och omöjligt att få grepp om till att börja med. Prova sig fram, vara tillåtande mot varandra och att det är ok att göra misstag och kanske inte hinna med deadlinen för projektet. Det är ni tillsammans som äger det och som kan omforma det om så behövs för att utveckla det och lära tillsammans. På så vis blir arbetet hållbart både för er och barnen och leder mot en gemensam hållbar framtid.

Intervjun med Lisa Johansson i Mjölnartorpets förskola, Karlstad är gjord av eTwinningteamet vid UHR

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *